Jag har gjort en ansats att förklara var Atypisk autism, det som även kallas Genomgripande störning av utvecklingen UNS eller Autismliknande tillstånd, är för något. Till mina detaljorienterade läsare vill jag direkt påpeka att det här är en lekmannamässig och ungefärlig förklaring som inte stämmer i exakt alla detaljer, utan mer är avsedd att ge en övergripande förståelse för begreppet. 😉
Det finns tre huvuddiagnoser som alla betyder ”autism”:
- Autistiskt syndrom (även kallat Kanners autism, Kanners syndrom, Infantil autism),
- Aspergers syndrom och
- Atypisk autism.
Alla tre diagnoserna är så kallade huvuddiagnoser, de betyder att en person har autism och inte bara drag av autism eller liknande, men de har lite olika kriterier.
För att få diagnosen Autistiskt syndrom ska det ha funnits en avvikande utveckling redan från början, som att man kanske inte lärde sig gå eller prata samtidigt som jämnåriga barn. För att få diagnosen Aspergers syndrom ska man ha haft en i huvudsak vanlig utveckling vad gäller sådana saker, och en normal eller tidig språkutveckling.
Om man har stora svårigheter men inte fyller kriterierna exakt för Autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom kallas det Atypisk autism. Det är idag en av de vanligaste diagnoserna, mycket för att det visat sig att diagnoskriterierna för de två andra utelämnar en grupp som har stora problem men inte enligt den ena eller andra symtomlistan, utan blandat. Med den tidigare uppdelningen föll de helt enkelt igenom diagnosmanualen utan att fastna, trots stora svårigheter, för att de inte passade in exakt på någon av de andra två diagnoserna.
Om man tex haft tydliga svårigheter med sociala situationer, detaljfokus och samspel sedan man var liten, men började prata tidigt och bra, då stämmer man inte in på varken Autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom. Eller så kanske man uppfyller alla kriterier för till exempel Aspergers syndrom, förutom att man inte har något jättetydligt specialintresse (vanligt hos flickor). Då kan man få diagnosen Atypisk autism, som betyder att ”har autism, men inte på de två ‘typiska’ sätten”.
Idag vet vi att det inte går att titta på en vuxen person med autism och avgöra vilken diagnos av de tre de fick som barn. Den tidiga utvecklingen är inte ett bra sätt att förutse hur någon kommer att vara som vuxen, tvärtom: En person som har diagnosen Autistiskt syndrom och är ”högfungerande” kan ha exakt samma sätt att funka som en person som har diagnosen Aspergers syndrom eller atypisk autism. Och eftersom det är lite skumt att ha ett diagnossystem som skiljer på personer som inte skiljer sig åt i svårigheter eller beteende, utan bara av sin historia, håller man nu på att göra om diagnossystemen och ersätta de tre huvuddiagnoserna med en enda, Autismspektrumtillstånd. Den nya diagnosen kommer troligtvis att ställas med en funktionsbeskrivning som tillägg, på liknande sätt som man nu gör enligt den amerikanska diagnosmanualen DSM-5. Man kommer antagligen också att ta med perceptionsproblem i diagnosen.
Så i korthet kan man säga så här: Atypisk autism betyder autism, oftast hos personer som dels är normalbegåvade och dels inte riktigt passar in i de strikt uppdelade ”typiska” syndrombeskrivningarna av autism, utan mer blandat, och som dessutom har så stora svårigheter att man tycker att det är autism det är frågan om, och inte bara ”drag av autism”.
M som i underbar 
Tack för en bra beskrivning av atypisk autism. Vill dock påpeka ett litet faktafel; för att få diagnosen Asperger måste man inte ha ett tydligt specialintresse. Det är däremot ganska vanligt att man har det, även bland flickor som oftare har ”mjukare” mer typiskt flickaktiga intressen såsom hundar eller hästar. Därför har det tidigare missats att även flickor har specialintressen.
Kan även passa på att nämna att man redan i viss mån börjat diagnostisera autismspektrumtillstånd (AST), istället för att använda sig av de tre begreppen du beskrivit.
Slutligen, tack för din blogg! Den ger mig så otroligt mycket
Precis, det krävs inte för att få en AS-diagnos (kriterierna här: http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/diagnoskriterier/diagnosmanualen_icd_10/icd_autism_i_barndomen/index.html ) men är likafullt ett vanligt skäl till att just flickor får diagnosen UNS i stället. Kanske för att de mer ofta än pojkar kammar noll på den här delen:
”C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (samma kriterium som för autism; men det torde vara mindre vanligt att dessa innefattar motoriska manér eller att man sysselsätter sig med delar av objekt eller leksakernas icke-funktionella delar. För att underlätta användningen är dessa kriterier även inlagda nedan).
(3) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck:
(a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering;
(b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;
(c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;
(d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).”
Många av de testverktyg vi använder i Sverige utgår från DSM-5, och det sker en diagnosticering enligt både DSM-5 och ICD-10 i Sverige. Men vårt formella diagnossystem (för läkarintyg mm) är ICD-10. Personligen tycker jag det är glädjande att autismspektrumbegreppet får större och större utrymme, eftersom det stämmer mycket bättre överens med vad vi vet om autism idag än den gamla uppdelningen i tre diagnoser gör. 🙂
Tack, det var lätt förståeligt och bra skrivet. Kram till dig.
Tack!
Pingback: M som i underbar | Pearltrees
”Om man tex haft tydliga svårigheter med sociala situationer, detaljfokus och samspel sedan man var liten, men började prata tidigt och bra, då stämmer man inte in på varken Autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom.”
På vilket sätt skulle det inte stämma in på Aspergers syndrom, menar du? Om så vore, så skulle väldigt många bli av med sin AS-diagnos. Svårigheter med t ex samspel och sociala situationer brukar ofta finnas redan från början, och pass stora dessa svårigheter varit, det är en tolkningsfråga och ligger hos läkaren/utredaren.
Sanningen är att man kan gå till tre olika utredare… och få tre olika diagnoser, för det är väldigt subjektivt och helt upp till läkaren. Det är ett lotteri, helt enkelt.
Det är alldeles sant att man kan, och forskningen kring vilka diagnoser som ställs av olika utredande team är en av de saker som ligger till grund för ändringen i DSM-5. Själva kriterierna för AS och autistiskt syndrom är dock sådana att man kan ha haft såpass stora svårigheter inom det ovan nämnda att man inte faller under AS, men ändå en språkutveckling som gör att man inte faller under autistiskt syndrom.
Hej.
En fråga.kan man rimligt ha autism om den sociala biten intw är ett problem på det sättet
Jag har även bordeline.och det sociala kan bli svårt dock pg av att jag är känslosam.mår någon dåligt kan jag med bli jätte ledsen.
Och jag har i nära relationer svårt pg av att jag har bordeline.
Men kan ju socialt.samspel.och har vänner och pojkvän.
Vissa med diagnoser andra utan
Många med autism har vänner och partners, men har ändå svårt med det sociala samspelet. En hel del av de svårigheterna skulle jag nog säga att man inte märker själv. Men om man inte har några direkta sampelssvårigheter eller någon ”social dyslexi”, vare sig enligt sig själv eller omgivningen, då har man inte autism enligt kriterierna. Lorna Wing har kallat den minsta gemensamma nämnaren för autism ”bristen på social intuition”, en rätt bra beskrivning på det mångfacetterade autismspektrumet. Däremot är det mycket, mycket vanligt att personer med autism blir överväldigade av affektsmitta, att de känner andras känslor mycket starkt och att det ibland ställer till det för dem.
Jättebra förklarat! Mycket förvirring ibland i olika forum osv. 😉
Kom att tänka på apropå detta inlägg och andra beskrivningar av, samt diagnoskriterierna för, Atypisk autism att jag även tidigare funderat kring och har lite svårt att förstå min Aspergerdiagnos.
Din beskrivning ”För att få diagnosen Autistiskt syndrom ska det ha funnits en avvikande utveckling redan från början, som att man kanske inte lärde sig gå eller prata samtidigt som jämnåriga barn. För att få diagnosen Aspergers syndrom ska man ha haft en i huvudsak vanlig utveckling vad gäller sådana saker.”
Jag lärde mig visserligen gå inom normalintervallet (16 månader), tala inom normalintervallet (men sa knappt ett ord förrän jag var över två år men började då tala i princip helt korrekt grammatiskt och med ett ordförråd mer typiskt för en femåring), jag satt hellre i ett hörn och pulade med samma grej timme ut och timme in än umgicks med folk, förutom att jag ofta kröp efter och bet min storasyster (vilket möjligen kan ses som ett försök till social kontakt).
Inte för att det spelar någon egentligen roll – jag tillhör i vilket fall personkretsen – inte mer än att ”Asperger” ofta ses som ”inte autistisk men udda” eller helt enkelt som en ”mild form av autism” och ”nästan normal men konstig och kan skärpa till sig till att fungera alldeles utmärkt”. För höga krav, liksom.
Äh. Jag vet inte, jag kanske har missförstått saker.
Nejdå, utan det är ju precis den här motsägelsefullheten i diagnossystemet som gör att man vill skapa en enda diagnos i stället, autismspektrumtillstånd. För hur väl man gick eller pratade som barn säger typ inget om vilka svårigheter man har. Mer än att man inte har jättesvårt med att gå eller att uttrycka sig grammatiskt korrekt….
Pingback: Finn fem fel… | M som i underbar
Min diagnos, atypisk autism, som jag fick genom landstinget (eg genomgående störning uns) fick jag just för att man inte kunde se tidig problematik i mitt liv. Att den helt enkelt syntes mer när kraven ökade när jag blev äldre (i mitt fall när jag skulle börja arbeta)
Ja, det är ju väldigt vanligt att det är så. Tack för din kommentar, den förtydligade för många tror jag!
Alltså, vilka fantastiska texter, så mycket stämmer in på min 10 åriga tjej med just Autism, din text om anknytning var en ögonöppnare, du har beskrivit det jag har jobbat med i över ett år med att få skolan att förstå, jag har även skickat länk till skolpsykologen som är fantastiskt duktig med hopp om att hon delar den med berörd personal. Den texten sätter ord på det som bara är kemi i min hjärna för att jag kan inte visualisera det jag instinktivt känner/vet om mitt barn med autism utan if. Återigen, mycket bra texter. Tack. Mvh Roger Lindberg
Härligt att höra, tack att du berättar Roger!
Högfungerande atypisk autism är i princip samma sak som Aspergers, bara omdöpt.
Jag tror du tänker på autism, som ju är det enda namnet i nuvarande diagnosmanual. Både Aspergers syndrom och atypisk autism (samt även det som förut kallades autism i barndomen) heter idag bara autism.
Pingback: Atypisk Autism | www.autism.se - SwVast