Sensory intergration disorder

Mathilda kan bara ha vissa kläder. Hon har vad man kallar ”sensory intergration disorder”, alltså hennes hjärna övertolkar sinnesintryck (känsel, hörsel, syn, lukt, smak) så att det som en vanlig människa tycker sitter åt lite gör ont på henne. Hon kan inte ha jeans, underkläder med skarpa sömmar inåt, vissa material som känns på ett speciellt sätt eller prasslar. Kläderna får inte sitta åt för mycket eller ha något som skaver. Samma sak med hörseln, hon har hörselskydd, flera par hemma, ett par i skolan, som hon behöver använda när det blir stimmigt för att kunna orka fungera. Blir ljudnivån hög i matsalen kan hon t ex inte äta, hon mår för illa. Hon tål inte smaken av viss mat eller vissa lukter heller. Hon tål inte lysrör (de skriker så att hon mår illa!) , så vi får använda vanliga lampor hemma. osv osv.

Sensory integration disorder är inte samma sak som autism, men det är vanligt inom npf-spektrat. Det handlar egentligen inte bara om att hjärnan tolkar intryck starkare utan också om att den tolkar dem annorlunda. Vissa personer känner inte just smärta, eller tolkar känslan av lätt beröring som smärta. Andra kanske inte kan höra starka ljud (som när någon ropar åt dem) för det blir bara ett buller. Vissa får svårt att andas när de känner en viss typ av tyg mot kroppen. Det finns oändligt många varianter.

En sak som är specifik för autism är dock svårigheter med att stänga intryck ute. Många personer med autism har problem med att sortera bort oönskade intryck, det som vi andra betecknar som ”bakgrundsbrus” eller ”sorl”: fläktljud, bilar som kör förbi, personer som pratar i andra delar av rummet… Allt låter lika högt och kräver samma mått av uppmärksamhet. Hjärnan kan helt enkelt inte sortera så att ett intryck framhävs medan ett annat tystas bort. Det betyder att miljöer vi andra upplever som stillsamma kan upplevas som en flygplats i rusningstrafik för den som har autism, och det tar otroligt mycket energi från personen att inte kunna stänga ute intryck. Min man C, som har Aspergers syndrom, beskrev det så här:

”Vadå tyst i det här rummet? Det finns tjugo armaturer varav fyra brummar högre än de andra. Fläktsystemet är igång. Det är folk som pratar och nån som fipplar med en penna. Utanför kör det förbi bilar. Människor äter, slamrar med bestick, och nånstans i det där ska jag lyssna på vad du säger, titta på ditt ansikte (som är några blå punkter som simmar runt och en mun som antingen ler eller också vill äta upp mig, jag kan inte avgöra vilket) och försöka logiskt processa när du säger saker i stil med ‘det måste gå bra’. Vadå måste? Jag kan se fyrahundra varianter där det inte går bra, det du säger går inte att förstå. Jag har hundrasextio i IQ, det har inte du, men jag kan ändå inte förstå vad du menar när du säger att det måste gå bra, för det finns ingen logik i det. Jag vet ju inte ens om du bara ler ett socialt leende eller om du tänker bita mig, för den sociala delen av mig är som ett gäng kugghjul som smält ihop.”

16 reaktioner på ”Sensory intergration disorder

  1. Jag har det likadan med tal, fläktar är lättare för det är nonsensljud så det är lättare att sortera bort, men tal… Att sitta och fika i ett rum fullt av människor gör att det kräver hemskt mycket energi till att ”bara” höra vad personen mitt över bordet säger. Sist vi var på en större tillställning satt jag och höll för öronen för att kunna läsa på svärmors läppar vad hon vill fråga mig. Sen gick jag ut och satte mig i trappan för där var det tyst!

  2. ja det där med ljudkänsligheten kommer och går för E. Skrev och förklarade för musikfröken detta problem första terminen i ettan har fortfarande inte fått någon respons på detta. skriver dock i sina bedömningar att han är okoncentrerad.Ogillar tröga lärare.

  3. Linda, oj! Konstigt att det inte verkar gå in, det där är ju ändå rätt lätt att förstå och förhålla sig till i jämförelse med många andra autistiska drag.

  4. Känner väldigt väl igen det där.
    Och nu under senare tid när jag mått dåligt med deppression och panikångest så känner jag också igen det där med ljudstörningarna, att det är svårt att sortera bort. Så det kanske är bra… en inblick i hur det verkligen är… HELA TIDEN liksom för mina barn…
    Kram på dej!

  5. Pingback: Överkänsligheter « vid vedspisen

  6. Jag har med ett underbart M som heter Mathilda och hennes strumpor tar sisådär en kvart per styck att få på morgonen. Trosor skall man helst vara utan och ljudvolymen på hennes röst får man nog räkna till resurs a la högre decibel. Älskade ungar!

  7. Åhh vad jag känner igen…Mitt lilla A har stora stora problem med just kläder (ont ont, kan inte andas) & smak ,samt ljus…
    Jag delar…allt för att försöka öka förståelsen hos fler ❤

  8. Hej. Hittade din blogg av en tillfellighet do jag goodlade annabell lilja och hittade texten. So leste jag vidare och jag blir beroerd, det her er en del av det som jag undervisar verlden om genom att bara vara mig sjelv och vara oeppen och erlig och voga sega som det er (och i min konst, dans och healingarbete). Men det har varit en long resa och utmaning av lerdomar och foervandlingar och oevervinningar att leva med sig sjelv, och icke minst omgivningarna. Jag har aldrig blivit diagnostiserad som nogot av ovanstoende men dock andra interessanta ord.
    Vetenskapen har behoevt alla de her definitionerna foer att skapa ordning i oredan som de alltid vill. Enligt mig var vi alla so, men har ”beskyddat” oss och nedmonterat voran kensloapparat fullstendigt i det moderna samhellet. Sjelvklart oenskar vora kroppar och sjelar egentligen att vara i so naturliga omgivelser som moejligt och sjelvklart er vort inre ljus och kerlek oeppet mot annat som skiner av skoenhet som vor rena sjel, det er en refelktion av vort inre. I dessa tider boerjar ockso folk generellt bli mer sensitiva igen och vort kollektiva medvetnande vaknar och do sprids det ockso po flera plan. Det kan lota spirituellt (och sjelvklart er det det), men ockso der boerjar vetenskapen hinna ifatt och fatta… och det er ockso veldigt fysiskt och synligt. Och barnen nu och serskilt dom som foeds nu landar diretk i denna intensitet vi lever i. Med en blandning av hoegteknologi och globalt samhelle och samtidigt oekat medvetande och helsomedvetande med fasta, meditation, yoga, healing, raw food, sociala och naturvordsrevolutioner, indianceremonier i vestverlden. Loter kanske longt bort fron emnet, men vi er egentligen skapta att kunna hoera ljud po andra sidan djungeln eller floden och vara alltid redo alltid vakna, och bland tred, solsken och blommor er detta ingen fara. Och vi har enorm kapacitet att anvenda dessa och vor kropp inklusive hjernan och ju mer hela eller integrerade vora olika medvetandenivoer och kroppssystem vi er och ju mer vi anvender dem och vor intution ju mer oekar denna sensitivitet. Barn generellt kommer som helare, hjelpare, for oss att igen forsto detta och se skoenheten och elska oss sjelva och verlden och derigenom ta hand bettre om oss och den. Jag ser det som att ”komma ihog”. Vi er telepaterande elskande vakna vackra intelligenta djur under stendig foervandling genom tid och rum och vi anpassar oss eller stor emot eller foerndrar vora omgivningar och upplevelser best vi kan. Saa serskilt dessa barn har en enorm potential foer att vara stora lerare och sprida mycket ljus.
    Minns att ju stoerre utmaning, ju stoerre svorigheter vi moeter, kenner eller upplever ju mera redo er vi foer detta, ju starkare, mer lempade er vi, ju mer elskade er vi av det gudomliga.
    Tack. Jag ger dig och din underbara dotter min fulla kerlek och uppmuntran, och alla andra som kenner igen sig der ute.
    Och kom ockso ihog hur viktiga ord er. Jag blir ibland ledsen oever att hoera so monga tala om kamp. Livet er inte en kamp. Det er en gova. Och om vi ska kempa, lot det vara en god kamp, som kempas med kraftfull kerlek. Allt kan vendas, allt kan helas, och allt har roetter i sjel och psyke, i arv och kan transformeras till foerdelar, foerstoelse och ett skapande liv.
    Tack foer att du delar ditt och hennes liv. Se, bara ett av de sett som hon hjelper folk att se. 🙂

  9. Pingback: Liten funktionsnormkritisk länksamling | Mattlo

  10. Pingback: Livet med beröringskänslighet… | M som i underbar

  11. Men åh! Vilken bra beskrivning! Jag visste inte att det fanns en benämning på det, men det gör det ju. En tvättlapp eller en vass söm kan förstöra en hel dag för mig om det vill sig illa. Inte en chans att en sådan störning går att bortse från! Vissa kläder går bort helt, t ex ylle och linne. Andra går bort för att de är sydda med vass tråd.

    Ibland undrar jag om jag är helt knäpp, men uppenbarligen är det bara det att jag uppfattar allt så mycket starkare än andra och inte kan sortera bort det intrycket hur gärna jag än vill. Jag har ingen npf-diagnos utan är ”bara” särbegåvad och HSP.

  12. Hej!
    Jag ska föreläsa om autism på båda mina skolor (jag är specialpedagog). Får jag använda det som din man sa om att det inte alls är tyst i ett rum?
    Heléne

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.