Hälsokost mot NPF?

Jag snubblade in på en sida om kost och autism, och de ounderbyggda påståendena gjorde mig på dåligt humör.

Det finns några problem med resonemangen i intervjun. Ett av dem är att nyfödda barn som senare visar sig ha autism uppvisar ett annat blickmönster än barn som senare inte kommer att få autismdiagnoser. Jämför tex med forskningen av Ami Klin et al.

Autism är inget som uppstår vid två års ålder, det kan mätas under bebisarnas första tre månader. Det kan också mätas i form av fler hjärnceller och annorlunda kopplingar mellan neuronerna (fler korta associationsbanor än långa i språkcentra tex).

Jag tycker det är oansvarigt att sprida misinformation av det här slaget. En del med tarmproblem – som är väldigt vanligt inom npf-spektrat – är absolut hjälpta av att anpassa sin kost. Men många är det inte. Man har i dubbelblindstudier inte lyckats påvisa någon allmän effekt av eliminationskost till exempel. Däremot har man visat att de som får effekt får en bra effekt! Här hos Aspergermamman finns ett jättebra inlägg om kost vid autism/ADHD med en bra genomgång av några viktiga studier på ämnet.

Summan av kardemumman blir tummen ner för intervjun. Att det är bra att äta bra och nyttig mat och undvika dålig mat är ett argument som står för sig själv. Det behöver inte förstärkas med falska påståenden om autism och ADHD.

Annonser

19 responses to “Hälsokost mot NPF?

  1. Kaatching!

  2. Katharina Törnqvist

    Nu har jag läst och slås över hur lik den här kosten är LCHF och även den ketogena kost som en nära vän ger sitt epileptiska barn. Jag har helt andra tankar kring denna kost än att det skulle vara humbug. Jag ser hur kosten har fått den epileptiska killen att bli fri från tiotalet mediciner och numera har betydligt mindre mängd anfall. Själv håller jag mina utmattningssyndrom under kontroll med en liknande kost. Helt fri från IBS och känner mig inte längre panisk och förgiftad.

    Jag säger inte att man ska köpa allt vad övertygade människor säger. MEN jag tycker nog att man i allra högsta grad ska vara öppen för forskning som kretsar kring föda och hälsa. Det går hand i hand.

  3. Fast Katharina, hon skriver väl inget egentligen som motsäger det du skriver heller.

    ” Man har i dubbelblindstudier inte lyckats påvisa någon allmän effekt av eliminationskost till exempel. Däremot har man visat att de som får effekt får en bra effekt!”

    Allmänt har man inte kunnat se effekter, men får man effekt får man ofta bra effekt. Jag själv testade LCHF ett tag och har aldrig i hela mitt liv varit så hungrig, så för mig fungerar det inte, eller jag skulle säkert gå ner i vikt, men jag går bananas om jag är tvungen att vara hungrig. Det betyder ju å andra sidan inte att andra inte får effekt av att äta LCHF.

    Och som Tina skriver längst ner, det behöver oavsett inte läggas in falska påståenden kring autism och adhd bara för att man vill säga att kostomläggning kan ha effekt.

  4. Katharina Törnqvist

    Är det inte en tes (hon forskar väl?) Dr Natasha Campbell-McBride lagt fram snarare än ett ”falskt påstående”? Hade hon påstått sig ha svaret hade hon nog fått Nobelpriset.

    Min tanke var att efter att ha följt ett litet epileptiskt barns kamp mot sina anfall. Nu äter han en medicin jämfört med över tio för bara ett år sedan. Han har svarat över förväntan på kosten och minskat sina anfall med 9 av 10. Det handlar om direkt påverkan på hjärnan med hjälp av kost. Så min poäng var mer att det inte alls bara är de med tarmproblem som kan bli hjälpta.

    • Epilepsi och kost är absolut inte humbug, det är välkända samband! Det jag reagerade på i artikeln jag länkade till var kausaliteterna ”kosten orsakar autism och ADHD” (samt de flummiga teorierna kring det som i alla fall inte de senaste sju-åtta åren har funnits på världskartan längre i forskarvärlden) och botandetesen, att koständringarna som föreslås skulle hjälpa alla med ADHD eller autism (för där finns det också forskning som säger att så inte är fallet). Att kosten spelar roll även vid autism/ADHD håller jag för troligt, men det betyder inte att teorierna bakom det någon säger är faktagrundade.

      Det sista ordet kring mage-tarm och NPF är absolut inte sagt. Det finns många frågetecken, och det pågår intensiv (seriös) forskning. Men det här är helt enkelt inte seriöst. Det är som om jag skulle säga att kortisonsalva hjälper mot eksem för att jag har vandrat vänstervarv runt en stor sten i månsken.

      Jag känner många personligen som får god effekt av kostomläggningar, ffa mjölk och/eller gluten, även personer som påverkas av färgämnen, konserveringsämnen mm. Det finns intressanta teorier om varför det tycks som om NPF-spektrat har högre förekomst av allergier än andra, men ännu inga svar. Observationer som att personer med autism har högre inflammationsbenägenhet är definitivt intressanta.

      Det vi vet idag är att det inte finns en autism eller en ADHD/ADD, utan många. Att komma med den här typen av teori i ljuset av allt man numera vet (”autism uppstår på grund av maten”)… det är svårt att avfärda som något annat än humbug. Därmed inte sagt att jag avfärdar kostomläggningar, det gör jag absolut inte!

    • Har du läst intervjun? Hon pratar om att autism (och andra neuropsykiatriska störningar) beror på en störd tarmflora skadar tarmen så toxiner går ut i kroppen och in i hjärnan och gör så att barnet missar de gyllene tillfällena att lära sig saker och då istället utvecklar autism (adhd, add, dyslexi etc) och att det här händer under andra levnadsåret. Är det så att man ser tendenser tidigare beror det på att mamman smittade barnet med en sjuk tarmflora vid förlossningen, och hon i sin tur blev smittad av dålig tarmflora av sin mamma.

      Det är helt sjukt.

      • Alltså, jag tycker att teorin som sådan har sina poänger. Bara det att man vet idag att autism inte uppstår på det sätt och i den tid som teorin bygger på. Leaky gut kallas en liknande teori, men man har inte hittat belägg för den trots att man ägnat flera år åt att forska på den. Så det blir ju som alltid i forskning, ”ja, det var en hypotes, nej, den förde ingenstans, då vet vi det, vad ska vi titta på nu?” Och att fortsätta att föra fram teorin är helt enkelt oseriöst.

      • Tina (jag kan inte svara på ditt inlägg av nån anledning): Det var lite så jag menade. Och kanske ur det självsäkra perspektivet ”så här är det. Punkt.” och alla faktafel i övrigt (att man skulle ha ”gyllene tillfällen att lära sig, annars är det för sent” jämför smakfönstret, krypteorin etc som är motbevisat sen länge).

        Sen är det väl knappast omöjligt att man kan uppvisa npf-typiska beteenden om man får i sig mat man inte tål, men i den kontexten kan jag inte ens plocka ut små godbitar.

  5. Varför gick jag in på sidan och läste öht? *dunkar huvudet i väggen*
    Och VARFÖR envisas folk med att dra upp vaccin-grejen om och om och om och om igen?

    Note to self: Gå inte in och läs på en sida som Tina hänvisar till som upprörande.

  6. Jag är mamma till två barn med autism/ADHD, som förbättrats oerhört med kostförändringar (gluten-och kaseinfritt). Jag är även statistiker och har jobbat med klinska prövningar under 10 år, dvs jag har räknat fram resultaten för läkemedelsstudier. Jag har läst på de stora studierna som finns med avseende på samband mellan kost och austism/ADHD, och har skrivit mina tankar i detta blogginlägg om någon vill läsa: http://aspergermamma.blogspot.se/2012/03/mina-funderingar-kring-koststudier.html. Sammanfattat kan man säga att man sett samband mellan kost och ADHD i INCA-studien, men man vet ännu inte vad det är som gjorde resultatet, eftersom det var så mycket som ändrades: Något de fick, något de inte fick? Och tyvärr har alla studier på sambandet autism och kost varit för dåliga. Men man ska inte tolka de dåliga studierna som att det inte finns något samband mellan autism och kost. Man ska tolka det som: ”Gör om, gör rätt!”

  7. Och kostomläggningen gav inte effekt på alla försökspersoner i INCA-studien. Men studien hade ändå ett fantastiskt resultat. Ett sånt resultat som nog många statistiker drömmer om att får räkna fram någon gång i livet. Man kan se studien som en hagelbössa: Man fick in en rejäl träff, men man vet inte vilken kula det var som tog. Eller vilka. Det kan ju vara flera.

  8. Tack för infon! Jag tror att kostfältet är något vi kommer att höra mycket, mycket mer av. Mina barn är ju konstaterat kaseinallergiska. Min man reagerar på mjölk (rejält!) trots att man inte kan se någon allergisk reaktion eller någon laktosintolerans öht. Effekten av en mjölkfri kost här hemma sedan många år är ändå högst påtaglig.

  9. Christian Steffen

    Intressant att du fångade upp denna tråd. Jag delar helt din syn. Kunde själv inte avhålla mig från att göra ett inlägg på den andra hemsidan. Det är helt uppenbart att personenn talar i egen sak, och har en ekonomisk vinning på att torgföra sin teorier.

  10. Det var så lite! 🙂 Jag håller med! Sanningen kommer komma ifatt, och det kommer komma många skrämmande studier i framtiden. De finns ju redan en hel del angående gluten (då förutom NPF), men de verkar inte få någon genomslagskraft. Man kan undra varför…… Vår BUP-läkare påstår att det är nya studier på gång angående kost och NPF. Jag väntar med spänning och anar vilket resultatet blir…..
    Jag tror att det är bra att vänja sig vid tanken att den mesta kosten både är nyttig och lite skadlig, för växterna vill ju inte bli uppätna. De har försvar. Det gäller att hitta sånt som vi anpassat oss till under lång tid. Därför är genmanipulation skrämmande, inklusive det moderna vetet. Och även de moderna mejeriprodukterna och i vilken mängd vi får i oss dem.

  11. Hej Tina,

    Det är jag som har översatt intervjun som du skriver om i detta inlägg. När jag översätter en intervju, betyder det att jag håller med om allt eller att jag skriver under på allt som står i intervjun? Nej, det gör det inte. Det betyder att jag tycker att intervjun är oerhört intressant, att den troligtvis ger flera värdefulla råd och insikter men framförallt att den stimulerar till reflektion och ifrågasättande av existerande dogmer vilket jag tror är synnerligen viktigt för utveckling av både invididen och samhället. Hälso- och välbefinnandeområdet utvecklas och förbättras framförallt av att vi reflekterar, ifrågasätter och slutligen handlar därefter. Det finns absolut en del saker som jag är tveksam till när det gäller Dr Natasha Campbell-McBride och jag håller inte med om allt hon säger eller skriver. Emellertid har hon haft goda resultat med personer/familjer som har npf (inte med alla givetvis) så det kan ju vara värt att prova om man är villig. Det man har att förlora är främst tid och energi.

    Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillsammans med alla typer av diagnoser (från förkylning till cancer) kommer givetvis att tjäna på en bra magtarmflora och en god kosthållning även om det inte innebär att man blir frisk eller har erhåller total läkning genom kostförändringar. Den dubbelblindstudie som du hänvisar till (i ditt blogginlägg: https://munderbar.wordpress.com/2012/12/18/halsokost-mot-npf/ ) där man inte har ”lyckats påvisa någon allmän effekt av eliminationskost” tror jag är för kort (3 månader) samt att det endast var 13 personer som slutförde försöket (totalt 15 studieobjekt). Till och med forskarna i studien nämner i sin diskussion att den icke-statistiska signifikansen kan bero på det lilla urvalet av objekt. Forskarna diskuterar även att det visserligen för gruppen inte kunde påvisas en statistisk signifikant förbättring med eliminering av gluten och kasein men att man för
    ”individual children” observerade individuella språk- och beteendeförbättringar med eliminationskost. Dessutom förekom det flera rapporter om att barn fuskade med eliminationskosten under studien. Vidare hade föräldrar till sju av totalt 15 barn upplevt att deras barns språk faktiskt hade förbättrats samt minskad hyperaktivitet och färre vredesutbrott. Dessutom hade en lärare samt stödperson upplevt både språk- och beteendeförbättringar hos två barn. Det är alltså svårt att uttala sig huruvida det i verkligheten är så att eliminationskost verkligen fungerar eller inte på sikt genom en dylik studie. Forskarna till studien skriver själva att detta är en preliminär pilotstudie och att man behöver göra större studier och att dessa behöver vara längre än tre månader.

    Ami Klin, som du nämner, är helt klart en auktoritet inom området och han har dessutom arbetat kliniskt och inte endast forskat så han har praktisk erfarenhet. Jag tror dessutom precis som du att nfp inte är något som plötsligt uppstår på grund av att man har ätit felaktig kost eller på grund av att man har tagit ett vaccin. Däremot kan kost, vaccinationer, stress, sömbrist, näringsbrister etc vara parametrar som påverkar en diagnos åt det ena eller det andra hållet men därmed alltså inte sagt att åtgärder av dessa parametrar skulle läka och göra individen helt frisk eller diagnosfri. Man ska ha stor respekt för genetiska sjukdomar och det enda vi kan göra är ju egentligen ”epigenetiska” val. Det finns studier som visar kopplingen mellan den gravida kvinnans näringsstatus och fostrets utveckling. Tag exemplet omega-3. I Early Human Development, vilken är en internationell medicinsk tidskrift som publicerar forskning om graviditet och postgraviditet, publicerade forskare från University of Connecticut i USA, i juli i år, en studie som visar att barn vars mödrar under graviditeten intagit DHA (Dokosahexaensyra) alltså inte ALA (Alfa-linolensyra), födde barn som hade bättre sömnmönster. Forskarna skriver i sin bakgrund att DHA är mycket viktigt under graviditeten för optimal utveckling och funktion av fostrets nervvävnad och att ett barns förmåga att organisera sömn och vakenhet efter födseln är förknippat med hur barnet utvecklas. Studien är en dubbelblind, randomiserad placebo-kontrollerad studie som alltså håller högsta kvalitet. Forskare vid Nutritional Physiology Research Centre, University of South Australia, publicerade en studie i Journal of Child Health Care sep 2011 som visar att suboptimala omega-3-nivåer hos barn kan öka risken för ADHD och relaterade problem. Kopplingen mellan omega-3- och omega-6-nivåer i erytrocyter (röda blodkroppar) samt inlärning och beteende undersöktes hos barn i åldern sju till tolv år med ADHD. Forskarna tog blodprov på alla barnen i studien och barnen fick därefter genomgå olika kognitiva tester. Högre nivåer av omega-3 i erytrocyter var förknippat med lägre oro och bättre läsförmåga. Högre nivåer av omega-6 var förknippat med sämre läs- och stavförmåga, sämre vokabulär samt lägre uppmärksamhetsförmåga. En annan studie där forskare gjort magnetröntgen på hjärnan hos friska vuxna visar att regelbundet intag av omega-3 är associerat med mer grå hjärnsubstans i anterior cingulat cortex, högra hippocampus samt högra amygdala. Studiens preliminära resultat visar att intag av omega-3 är associerat med regioner i hjärnan som är kopplat till reglering av humör och psykiatriska sjukdomar. Ytterligare en preliminär studie visar att tillskott av omega-3 (EPA) påverkar N-acetyl aspartat, vilket är en molekyl med mycket hög koncentration i hjärnan. N-acetyl aspartat funktion är bland annat är att bidra till vätskebalans i hjärnan, bidra till att syntetisera vissa för hjärnan viktiga ämnen samt bidra till energiproduktion i hjärncellers mitokondrier. Nivåer av N-acetyl aspartat är en viktig markör för ett flertal olika neuropatologiska tillstånd som exempelvis Alzheimers. Studien visade att intag av omega-3 (EPA) via tillskott ökar N-acetyl aspartat i anterior cingulat cortex hos personer med bipolär sjukdom. Det innebär på ren svenska att tillskott av omega-3 minskar risken för suboptimal hjärncellsfunktion hos patienter med bipolär sjukdom.

    Bo H Jonsson, överläkare vid Alviks psykiatriska mottagning och knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet i Solna säger: ”Omega-3 är en byggsten i alla cellmembran och är betydelsefullt för receptorer och cellernas genomsläpplighet av olika molekyler, och det har även antiinflammatoriska egenskaper.”

    Betyder ovanstående studier (alla är inte stora eller sträcker sig över lång tid) och uttalanden att omega-3 kommer att läka alla typer av npf-diagnoser. Nej, det gör det inte, men det är troligtvis bra att inte ha omega-3 brist, speciellt inte om man har en genetisk predisposition för npf.

    Jag är ledsen om jag har fått det att framstå som om Dr Natasha Campbell-McBride läker eller gör personer med npf-diagnoser friska. Det har inte varit min mening. Jag har översatt en intervju som ger en alternativ variant till behandling av npf och det finns flera som har sett extraordinära resultat av hennes metod vid just autism. Kommer alla att göra det? Nej, det kommer inte alla att göra. Kan man veta om man gör till dem som kommer att göra deti förväg? Nej, tyvärr inte. Är det värt att prova om man har npf eller någon i familjen har npf? Ja, det tycker jag. Hon haft goda resultat med sin metod för flera och kan man ta med sig en detta kan intervjun vara av värde. Jag tror att man måste plocka russinen ur kakan när det gäller det mesta och det gäller såväl vanlig västerländsk medicin som intervjun med Dr. Natasha Campbell-McBride.

    Slutligen. Min blogg har inte alla svar, gör inte anspråk på att ha rätt eller fel utan vad jag hoppas på och vill uppmuntra är att man lyfter blicken och ifrågasätter för att förbättra, förändra och att må lite bättre imorgon än vad man gjorde idag, fysiskt såväl som psykiskt.

    En människa är betydligt mer än en diagnos. Varmt lycka till med Mathilda som jag är övertygad om är en fantastisk flicka.
    Patrick

    PS. What it’s like to be a parent: It’s one of the hardest things you’ll ever do but in exchange it teaches you the meaning of unconditional love.” ― Nicholas Sparks

    Refererade studier
    Early Hum Dev. 2012 Jul;88(7):531-7. Maternal consumption of a DHA-containing functional food benefits infant sleep patterning: an early neurodevelopmental measure.
    Judge MP, Cong X, Harel O, Courville AB, Lammi-Keefe CJ.

    J Child Health Care. 2011 Dec;15(4):299-311. Polyunsaturated fatty acids, cognition and literacy in children with ADHD with and without learning difficulties. Milte CM, Sinn N, Buckley JD, Coates AM, Young RM, Howe PR. Nutritional Physiology Research Centre, University of South Australia, Australia.

    Neurosci Lett 2007;421:209-212. Conklin SM, Gianaros PJ, Brown SM, et al.

    J Psychopharmacol 2007;21:435-439Frangou S, Lewis M, Wollard J, et al.

  12. Hej Tina,

    Tack själv för att du tog dig tid att läsa igenom min kommentar. Vi är nog helt överens. 🙂

    Allt bästa för år 2013!

    /Patrick

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s