Läste ytterligare en debattartikel på temat ”Vi medicinerar barn i stället för att uppfostra dem” idag. Jag tänker inte ens länka till eländet, så illa skriven var den.
Resonemanget lyder ungefär så här: ”Dåliga föräldrar får stökiga barn. I stället för att ta sitt ansvar sätter psykiatrin felaktiga ADHD-diagnoser och får de oansvariga föräldrarna att ge barnen droger, droger som gör dem fogliga.”
Varianter på det här temat är huvudspåret i de mest utbredda myterna kring ADHD, men det är också den allra mest korkade myten. Varför?
För att den som inte har ADHD får ingen sådan effekt av ADHD-medicin! Det går inte att medicinera ouppfostrade barn och få dem ”fogliga”. Eller, som någon kring ungdomar med ADHD kanske snarare skulle säga, det går inte att medicinera barn utan svårigheter så att deras vardag börjar fungera.
ADHD-medicin, metylfenidat, är det som i media oftast kallas ”amfetamin”. Det är också är en myt, totalt larv eftersom metylfenidat är lika mycket amfetamin som potatis är vodka som ni kan läsa om här och här, men det är inte det som det här inlägget handlar om, så åter till ämnet.
Jag tar det en gång till. ADHD-medicin påverkar inte förmågan att klara vardagen hos människor som inte har ADHD. Alls. Varken positivt eller negativt. Det går inte att medicinera bort dålig uppfostran, varken med ADHD-medicin eller droger, för det GER INGEN SÅDAN EFFEKT!
Visst kan du som har en normal hjärna känna dig lite piggare av centralstimulantia. Men det ungefär allt som kommer att hända i normala terapeutiska doser. Du lär inte bli foglig, och jag vågar garantera att din uppfostran inte mirakulöst förändras till det bättre. Det är tveksamt om din omgivning kommer att tycka att ditt beteende är särskilt annorlunda, och du får inte plötsligt förmågan att följa instruktioner, planera framåt eller organisera din vardag. Ditt liv blir inte mycket enklare och dina studieresultat blir inte, enligt nya studier, mycket bättre. Om du inte har ADHD-drag utan att veta det, förstås.
Vad betyder då detta? Att det barn eller den ungdom du möter som har effekt av sin medicinering har det för att personen har grundläggande problem med blodflöde och dopaminhalter i hjärnan, som förbättras av medicinen. Det är detta som i dagligt tal kallas ADHD, och det har inte ett dyft med uppfostran att göra, lika lite som diabetes eller fräknar har med uppfostran att göra. Den som inte har problem med dopamin och blodflöde kommer inte att uppvisa någon skillnad efter att ha tagit medicin. Ouppfostrade ungdomar förblir ouppfostrade, även om någon skulle tvinga i dem ADHD-medicin. De blir varken fogliga eller trevliga som av ett trollslag. Det är bara personer som har en annorlunda hjärnfunktion som fungerar bättre med ADHD-medicin, även om just foglighet, det som inom psykologin kallas följsamhet, inte precis är det som påverkas mest.
Så snälla du som veeeeeeet att ungen som får medicin för att bli foglig egentligen bara är en snorunge utan hyfs: Kontakta Karolinska Institutets forskare i neuropsykiatri. Gör det. För om du har rätt, då har du gjort en upptäckt av samma dignitet som när Columbus upptäckte Indien. Förlåt, Amerika.
Gör mig en tjänst om du gillade det här inlägget: Dela med dig av det. För sånt här dravel får helt enkelt inte fortsätta att spridas ohämmat i Sverige på 2000-talet. Vi vet för mycket om ADHD idag för att acceptera mytspridning och påhopp av det här slaget.
M som i underbar 
Trots att vi vet massor så vet vi alldeles för lite. 🙂
Hej på dig!!!
Väldigt bra skrivet!!
…tänkte skriva en massa mer, men tappade bort orden på vägen…
Du skriver så himla bra!
Jag delar gärna men vill i så fall ha länken till debattartikeln. Det hör till god sed att låta läsaren ta del av det som kritiseras. Minska missförstånd och gör debatten mer saklig om alla kan ta del av artikeln.
Artikeln jag läste finns på SN.se och heter ”Amfetamin i stället för tid och kärlek”. Jag vägrar att länka till den, av mig får den inga extrapoäng i sökmotorerna, det är nämligen vad som händer när man publicerar en länk på en blogg, att artikeln får högre placering i sökmotorerna.
Tack, tack! Jag är 35 och har nyss fåt diagnosen ADHD – och folk har så myket fördomar så det är helt otroligt. Allaverkar ha fått en läkar +psykiatrisk utbildning på posten helt plötsligt. 😛
Självklart delad!!!
Så bra skrivet!! Undrar hur dom tänker när som i mitt fall bara det ena barnet har en ADHD diagnos (samt aspeger). Är det ena barnet ouppfostrat för att jag bara varit en bra förälder till det ”lugna barnet” och en dålig förälder till det andra.
Men inget av det du skriver omintetgör tesen ”Dåliga föräldrar får stökiga barn.” Dvs, det är ju inte fullständigt klarlagt varför ADHD mfl kombos är så vanlig idag. Det kan mycket väl vara något föräldrarna är skuld till; intressanta spår är ju dålig mat, rökning, alkohol, droger m m förutom då de miljögifter vi inte kan komma ifrån genom att välja bättre mat. Diabetes likaså. Matvanorna hos vissa föräldrar är som att skicka efter diabetes på postorder.
Allt är inte svart eller vitt.
kan inte låta bli att meddela att jag, nyligen fyllda 40, med en nydiagnostiserad ADHD, har fått en strukturerad uppväxt med endast en korv då och då som halvfabrikat. Min kära mor lagade allt från grunden, saftade, syltade och bakade.Och inte röker hon heller. ”Trots” det så har jag efter 40 års röra fått en ”stökiga barn diagnos”. Eftersom jag är den jag är, har MINA barn fått sin beskärda del av halvfabrikat och jag röker som en borstbindare, men INGEN av mina barn har någon ADHD problematik. Jag köper inter föräldraskuld som förklaring.
Forskningsstudier visar konsekvent ett mycket svagt eller obefintligt stöd för att uppväxtmiljön skulle påverka de karakteristiska kännetecken för ADHD. ADHD beror alltså INTE på bristande uppfostran, matvanor, TV-tittande etc. ADHD beror till 90% på genetik – så det enda ansvaret som kan läggas på föräldrarna är just att de bidragtit med sina gener, och det kan man ju inte ändra på. De övriga 10% beror på bexponering till bly, för tidig födelse, låg födelsevikt, exponering till alkohol och tobak under fosterstadiet.
Läs mer i ADHD – att leva utan bromsar, av Martin L. Kutscher.
Erik,
Matvanor hos föräldrar har ingenting med diabetes typ1 att göra.
Ungdomsdiabetes har inget med dålig kosthållning att göra så där har du fel, däremot Diabetes typ 2 och det får äldre pga dålig kosthållning så din tes håller inte.
Nej, man kan inte medicinera bort dålig uppfostran. Naturligtvis ska vi kunna medicinera människor så dessa, mig inkluderad, får bättre balans på diverse signalsubstanser och hormoner oavsett deras art och vad vi medicinerar med. Men jag har alltid tänkt: hur var det förr? Det är ju ingen slump att vissa är mer infallsrika och har större rörelsebehov utan det fyller ju faktiskt en funktion för den mänskliga arten. Hur lyckas vi hitta något lämpligt att sätta i händerna på dessa som föds med den här sortens talanger – för ADHD är ju att ses som en tillgång och inte ett problem.
Mycket bra skrivet! Tack!
Tack, jag har själv ADHD och vadå dålig uppfostran? Har folk aldrig tänkt på att de med ADHD-diagnoser är som toppen av ett isberg? Vi ser inte allt och har aldrig gjort, men nu när de har mer kunskap, så fångas barnen upp. tack gode Gud för det!
Har ni någon aning om hur det är att leva med ADHD och vilja få ihop vardagen och inte kunna det? Hur mycket skuld och skam man får dras med för att man tappar bort ”enkla” saker som att komma i tid, lyssna klart på andra, uppskatta hur lång tid saker och ting tar. ADHD syns inte, precis som inte luft syns, det innebär inte att det inte finns!!! bara för att man inte kan förstå varför ett barn kommer sent, tappar fokus och så vidare, och därför tar det som dåligt beteende och bristande respekt, så kan man inte bara sätta en stämpel på andra människor.
Jag lever med en diagnos, men era stämplar som ni försöker sätta, dom skiter jag fullkomligt i, för ni som skriver sådant skit i tidningen, ni har inte en förbannad aning!
Tack finaste Du som skriver bloggen för att du tar dig tid och höjer rösten för dem med ADHD. Jag vill bara förtydliga en sak och det är att jag inte lider och tycker synd om mig själv för att jag har ADHD, det är inte jobbigt att leva med ADHD på det sättet, men det är den bristande kunskapen, de hårda orden och fördomarna, som är svåra att leva med….
Vad bra och fint du skriver..
Har en son på 10 år som har adhd.. Och han känner ofta att han får skulden för saker han inte gjort..
Hur jobbigt det ibland är att försöka sitta stilla och lyssna i skolan. Hans dåliga samvete då han ibland inte lyckats ..
Alla har sina åsikter och idéer om adhd tycker det är starkt av dig som har adhd att skriva om hur du känner/upplever dt..
🙂
Du skrev det sååå bra !!!! Har själv fått adhd -diagnos vid vuxen ålder (40) är 42 år nu…Utan medicin skulle min sambo inte orka med mig…tvivlade själv å testade att va utan medicin å märkte direkt att det här kan jag INTE va utan….Även min sambo sa : ät din medicin !!! kram Madde Gillar ditt namn föresten 😉
Erik: Det var ju inte det inlägget handlade om, utan om varför man tror att man kan medicinera bort dålig uppfostran. Och tyvärr måste jag göra dig besviken, de föräldrar till ADHD-barn jag har träffat är högutbildade, smarta, har inte använt varken droger, tobak eller alkohol under graviditet och efteråt. De har alltid uppfostrat barnen efter bästa förmåga, och nu när de fått diagnos så stöder de barnens tillväxt så att de skall växa upp till stabila vuxna, som klarar sig på egen hand.
Och kära bloggare, du hade rätt. Artikeln var bedrövlig på så många punkter. Och kommentarerna till. Det man inte vet något om, har man väldigt lätt att kritisera.
Jag har aldrig träffat en förälder till NPF-barn som skulle ursäkta sig med: ”Hen har ADHD, det kan vi inte göra något åt.”
Vilka korkade slutsaster denna skribent kom fram till. Rena rama rappakaljan.
Riktigt bra skrivet! Jag har själv inte ADHD (har dock flera kompisar som har diagnosen) och det känns som att en hel del med den här typen av åsikter knappt har träffat någon med ADHD under en längre tid. Det känns som att det är den diagnos man kan hacka ner mest på eftersom de barnen mest räknas som ”störiga”. Autismspektradiagnoser ger ju lite andra ”symptom” även om de har många likheter.
Det är ju nästan skrattretande hur folk tror att ADHD-medicin minsann gör alla lugnare oavsett om man behöver det eller inte. Ungefär lika sant som att vem som helst som vill bli lite gladare kan börja stoppa i sig antidepressiva och vips blir allt bättre, när det i själva verket handlar om problem med hjärnans signalsubstanser.
Det är 2012….hittills har mänskligheten flugit till månen, funnit botemedel till diverse sjukdomar osv….men det verkar vara väldigt svårt att förstå att en del människor har problem med signalsubstanser, blodflöde och dopaminhalter i hjärnan. Vad är det folk är rädda för? Vad skrämmer folk så mycket att de måste hitta på de mest befängda teorier?
Samhället är tillräckligt jobbigt och kravfyllt för att lägga skuldlägga oss barn och föräldrar.
Usch, man blir så ledsen….varje gång.
Allt är inte svart eller vitt. Efter att ha läst både ditt inlägg och artikeln du refererar till, så kan jag väl säga att jag ser poänger hos båda sidor.
Något jag dock kan rekommendera dig är att inte överdriva saker i dina inlägg, utan istället ange fakta. Metylfenidat ÄR inte amfetamin, men har liknande effekter som amfetamin, d.v.s centralstimulerande egenskaper. Potatisjämförelsen är alltså en grov överdrift.
Likaså är att säga att personer utan ADHD inte får någon effekt av Metylfenidat en överdrift. De får samma effekt som de skulle få av att ta amfetamin, d.v.s en centralstimulerande effekt.
Jag tror att poängen man bör ta med sig från både ditt inlägg och artikeln du refererar till är att man bör vara försiktig med att diagnostisera ADHD, då risken för feldiagnos finns. Samtidigt bör man också vara försiktig med att sätta etikett på de inblandade som ”lata” utan att ha någon som helst insyn i hur deras situation ser ut.
Hej Thomas!
Några faktarättelser bara. Nej, det är inte samma effekt som en person utan ADHD skulle få av amfetamin, långt därifrån.
Potatisliknelsen är snarare en underdrift än en överdrift. De snabba kolhydraterna i potatis gör att belöningscetrum i hjärnan kan aktiveras av potatis, liksom av vodka. Metylfenidat däremot ger för långsam stegring av signalsubstanser för att ens komma i närheten av belöningscentrum, och därför uppstår ingen kick, och inget beroende.
Metylfenidat har en centralstimulerande effekt, men den är för liten för att påverka en normal hjärna i terapeutiska doser.
Som artikelförfattaren beskriver det framgår tydligt att vederbörande inte vet nåt om hur en utredning går till.
Risken för feldiagnoser är liten, ADHD-utredningar sker över en ganska lång tid, med flera instanser inblandade och flera olika proffs. ADHD har också fördelen att de kognitiva problemen med koncentration och impulsivitet är klart mätbara, du kan få ut en siffra från en dator. Det hänger alltså inte enbart på subjektiva omdömen, vilket är en fördel.
Underdiagnosticering är däremot ett stort problem, i synnerhet bland kvinnor, som den svenska psykiatern Svenny Kopp visade med all önskvärd tydlighet i sin avhandling förra året.
Så sammantaget, njä, jag har varit ovanligt mild med tanke på mängden strunt i artikeln och potatisliknelsen är som sagt något av en underdrift, effekten av potatis är mer beroendeframkallande och ger mer av en kick än effekten av metylfenidat, även om vodka övertrumfar potatis med hästlängder i det avseendet.
Först och främst behöver du läsa på om potatis. Potatis innehåller stärkelse, som först måste brytas ner till enklare sockerarter för att kunna tas upp av kroppen. Med ett glykemiskt index på under 70 är potatis knappast vad som kan kallas för ”snabba kolhydrater”. Eventuellt kan det kallas medelsnabba kolhydrater som mest.
Att mat överhuvudtaget påverkar belöningssystemet är knappast något nytt. Att dock jämföra mat med vodka är lite väl extremt. Möjligtvis kan raffinerat socker jämföras med droger.
Och jag kan alldeles säkert intyga att hur stora mängder potatis jag än intar, så kommer jag aldrig att få samma påverkan på belöningssystemet som jag kan få med Vodka.
Och visst, metylfenidat i terapeutiska doser kanske har för liten effekt för att påverka en normal hjärna nämnvärt. Så är dock även fallet med amfetamin i små doser. Men jag kan intyga, eftersom jag själv intagit både amfetamin och metylfenidat i högre doser, att det definitivt har samma effekt. Givet att metylfenidat är något svagare, men i högre doser har det samma effekt.
Tips: Kolla ”Om du eller ditt barn har tagit för stor mängd Ritalin” på fass.se här:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20081010000048&DocTypeID=7&UserTypeID=2
Och jämför det med effekten av amfetamin här:
http://www.can.se/sv/Drogfakta/Amfetamin-och-kokain/
Vidare har även metylfenidat stor likhet med amfetamin när det gäller molekylär struktur.
Angående resten av ditt inlägg, med underdiagnosticering och feldiagnos, har jag dessvärre ingen större inblick i. Kan dock inflika att jag fått höra från min mormor, som tidigare har varit kurator på psyk och haft hand om bl.a personer med ADHD, att det ibland vid diagnosticering kan vara svårt att skilja på ifall patienten har ADHD eller i själva verket har bipolär sjukdom.
Jag är kemist i grunden, så nej, jag behöver inte lära mig mer om varken potatis eller amfetamin. ”Om potatis är vodka, då är metylfenidat amfetamin” det är liknelsen, dvs precis som du säger, det är väldigt stor skillnad på potatis och vodka, och det är du och jag överens om. Poängen är att det är väldigt stor skillnad på metylfenidat och amfetamin också.
Metylfenidat påminner om amfetamin i kemisk struktur, men dess verkan är inte särskilt lik amfetamins, kokain är det som kommer närmast. Om du vill bli hög på metylfenidat finns det flera sätt. De innefattar visserligen lite pyssel, men det är inte omöjligt. Men, jag har inte pratat om att tjacka eller om att tjacka om metylfenidat till starkare droger, utan om att ge medicin till ungdomar i syfte att få dem att bete sig ”väl”. Det är, som sagt, omöjligt. Det finns ingen sådan uppfostrande/fogliggörande verkan av ADHD-medicin.
Om du intar stora mängder koffein kommer du också att få en effekt liknande amfetamin. Om du intar stora mängder vatten kommer du att dö. Stora mängder är inte ämnet här.
Medicinering mot ADHD sker inte i några större mängder, vare sig när det handlar om metylfenidat eller när det handlar om metamina, som är det licenspreparat som faktiskt innehåller amfetamin.
En typisk medicinering består av att ta en långtidsverkande kapsel på morgonen, och eventuellt en lågdos snabbverkande på eftermiddagen, beroende på hur dagen ser ut. Det är inte jämförbart med droger, och det kommer inte att påverka en ouppfostrad unge till att bli foglig.
För att komplicera ADHD/bipolaritet ytterligare är det vanligt att man har båda. Samsjukligheten inom NpF och övriga psykiatriska diagnoser är väldigt hög. Det finns flera orsaker till det, en del beror på definitionerna på olika tillstånd och en del på faktiska effekter som gör att personer med ADHD är mer sårbara för psykisk ohälsa, men det är en helt annan diskussion. 😀
Tack! Min son har ADHD och är artig å snäll på alla vis när man är hos främmande å sina kompisar. Utbrotten kommer hemma då han törs visa sig el tycker att han blivit fel på hoppad,
Det Thomas skriver om metylfenidat är korrekt, och man tjänar inget på att avdramatisera läkemedlen med felaktiga liknelser. Någon med ADHD, som jag själv t.ex, blir inte ”hög” på metylfenidat, men någon utan ADHD blir det om de tar nog stor dos eller injicerar läkemedlen. Det handlar om att få upp dopaminfrisättningen i högre nivå än terapeutisk, då får man en ruseffekt av centralstimulantia. Det är ju därför vi med ADHD inte får något rus av vår medicin, då den hjälper upp våra låga dopaminnivåer till de som anses normala. Vi kan också överdosera medicinerna, men det krävs naturligtvis högre doser! Biverkningarna lär bli otrevliga innan man kommer upp i de doserna.
Det är fint att man vill avdramatisera användandet av metylfenidat på medicinsk indikation, och ingen vill det mer än jag själv som är i behov av dem för att ha ett värdigt liv. Dock har vi alla som har dessa läkemedel utskrivna ett ansvar, och i detta ligger att man inte nonchalerar att det finns individer utan vår diagnos som kan vilja missbruka vår medicin. Att förvara medicinerna korrekt i hemmet så inte vem som helst kan få tag i dem, särskilt om ungdomar rör sig där, tycker jag är en självklarhet. Det finns många i samhället som får narkotikaklassade läkemedel utskrivna på olika medicinska indikationer, och alla bär vi samma ansvar för att dessa används till det som de är menade till.
Sedan ska jag bara avsluta med att säga att andemeningen i inlägget är korrekt, man kan inte medicinerna bort dålig uppfostran!
PS. Thomas, jobbar man inom psykiatrin är det relativt lätt att skilja på ADHD och bipolär sjukdom. Liknande symtom kan finnas men det är två distinkt olika tillstånd i grunden. Däremot kan vissa ha en kombination av de båda diagnoserna, något som väsentligt försvårar den medicinska behandlingen.
Kan tillägga att jag inte tror att allmänheten bryr sig om hårklyverier som att metylfenidat är mer likt centralstimulantia som håller kvar dopamin i synapserna (kokain) än sådant som frisätter mer dopamin (amfetamin). Det som behövs är en kunskap om just signalsubstanser i hjärnan och hur dessa påverkar människor,samt hur man kan påverka dessa i positiv riktning medicinskt. Tyvärr tror jag att den kunskapen hos gemene man fortfarande är bedrövligt låg, vilket leder till fördomar om individers beteenden.
Skönt att du engagerar dig, är så trött på medicinfördomarna att jag vill spy på dem. Man orkar nte läsa hur mycket elände som helst
Ursäkta men av egen erfarenhet vet jag att de som inte har ADHD visst påverkas av medicinen speciellt concerta och ritalin en 2 av många tabletter som sälja på gatan. Även tunga missbrukare kan nöja sig med concerta/retalin när det inte finna amfetamin till hands! Vet dock inte riktigt hur det påverkar de med ADHD mer än att några av mina vänner med ADHD har haft svårt att äta i början av medicinering pga aptits brist! Så jo det påverkar visst vet ej exakt hur barn med ADHD upplever det men lite och säger inte att man droger de barn som har detta då det kanske hjälper dom istället! Och håller inte alls med om ” att de droger ouppfostrade barn ” då jag känner många med ADHD det får inte samma effekt av medicinen som de som ej har det så visst hjälper det barn med ADHD till att få må bra
Blev visst lite tokig text där! Telefonen säger jag bara. Men hoppas ni kan tolka den rätt innan påhopp:)
Bra Tina! En del människor har redan bestämt vad dom ska ha för åsikt och då spelar det ingen roll hur mycket fakta vi kommer med, det är tragiskt! Heja dig, du är duktig på att formulera dig! Kram!
(http://nina-livetistort.blogspot.com)
God dag M!
Allt väl?
I mina ögon: Alla handlingar talar för hur någon mår.
Sköt om dig o ha det bäst. Tack. Kram Maria.
Jag tror jag älskar dig 🙂 Skarp, snabb, lite småförbannad. Glimrande!
Tack!
Du skriver så bra! Fortsätt kämpa!
Från en psykologstudent med ADHD:
Vi vet ingenting om ”ADHD”, det är en samlingsdiagnos. Det finns inga studier som visar att det skulle bero på en orsak eller en annan. Det finns korrelationer med SES, med våld, med uppfostran/anknytning, med droger, med näring, med teratogener under graviditeten men INGA KAUSALA SAMBAND.
Det finns inte heller några studier hittills som visar på signifikanta resultat för medicinering.
Det är inte heller ”Bara en snorunge utan hyfs”, men det finns en hel jävla massa mellanstadier som du lägligt nog hoppar över.
Det finns också en hel massa sätt att bättra på det som Inte innebär att ge kids droger.
Så om du har minsta heder i kroppen kan du sluta utöva gratis(?) lobbyverksamhet för läkemedelsföretagen och läsa på lite mer.
Finns hundratals rapporter som bekräftar vad jag precis skrivit.
Om jag har minsta heder i kroppen? Oj, det var upprörda ord. Vad är det som gör dig så uppe i varv?
Det finns en del samband med det du räknar upp, i synnerhet riskfaktorer under graviditet och förlossning. Precis som du påpekar är sambanden inte kausala. Det enda rejält signifikanta sambandet är det ärftliga, även i stora tvillingstudier. Det finns uppskattningsvis 2-300 gener inblandade i autism. Det är rimligt att tro att läget ser ungefär liknande ut för ADHD. Det är ingalunda ett enhetligt tillstånd, men det finns enligt den samlade forskningen idag inga skäl att anta att ADHD är något annat än ett biologiskt fenomen som i huvudsak är ärftligt, med en sårbarhet som är stor och som förvärras av ytterligare riskfaktorer, men där tillståndet ofta uppstår även utan dessa.
Den forskning som bedrivits i form av blodprover, MRI mm är försiktigt positiv i att säga sig kunna peka ut ADHD-hjärnor. I USA har ett av dessa tester till och med godkänts för utredning/diagnosticering (vilket jag personligen anser var ett förhastat beslut).
Det hela har rätt lite med min heder att göra. Det finns goda belägg i klinisk praxis att säga att ungefär 50% av alla med ADHD är hjälpta i sin vardag av medicinering. Samma medicin som f ö används vid narkolepsi och vissa hjärnskador utan att det plötsligt blir en heders- eller lobbyfråga.
Ååååhhh… Dessa kommentatorer köpta av Big Woowoo. Ingen idé att ens försöka ta en debatt då de är mot all form av logik och empiri… -”För det känns så.” Och om du inte håller med så [insert conspiracy theory here].
Om metylfendinat och amfetamin är så olika hur kommer det sig att man kan få amfetamin (Ja riktigt amfetamin) utskrivet istället för metylfendinat, dextroamfetamin m.m
Det beror dels på att amfetamin (dexamfetamin) har en starkare effekt än metylfenidat och dels på att en del av de personer som reagerar med svåra biverkningar på metylfenidat (i synnerhet vaskulärt) får färre biverkningar med dexamfetamin.
Får jag påminna om att även morfin, nikotin och koffein har medicinska syften? För att inte tala om digoxin eller nitroglycerin? Skillnaden är dos och kontroll. Att jämställa läkemedelsbehandling med missbruk är inte bara inkorrekt, det är fånigt.
Precis som vi feldiagnostiseras med cancer, hälsporre och andra åkommor så sker det givetvis fel även vid ADHD diagnoser. Har precis fått reda på att ett barn i min närhet som varit diagnostiserad o medicinerad för ADHD i X antal år nu utreds för autism utan ADHD inslag. Givetvis vill alla föräldrar veta vad som är ”fel” på ett barn som faller utanför ramen av det ”normala”. Givetvis greppar man varje halmstrå. Givetvis finns det de ADHD barn som egentligen bara är ouppfostrade osv. Jag tror att ADHD även fanns förr, vi minns alla ngn i klassen som var extra stökig, kröp runt på golvet, var okoncentrerad osv.
Amen to that.
Hur kommer det sig då att du är positiv på metamfetamin om du har ätit concerta eller ritalina. Har själv flera års erfarenhet av både concerta o ritalina. Både på folk som behöver det och folk som vill ha det. O visst fan hjälper det en att staka ut dagsmål. Finns inte en enda kotte som inte skulle säga att ritalin hjälper om man följer rekommenderad medicinerig. ADHD PÅVERKAR FÖRMÅGAN ATT KLARA VARDAGEN, ÄVEN HOS FOLK SOM INTE HAR ADHD!
Med detta sagt menar jag givetvis inte att man ska trycka i sina barn massa amfetamin. Sjukt att dom har sänkt alla kraven för att få medicinering. För 10 år sedan kunde en person under 15 år inte få en adhd utredning. Med anledningen att hjärnan ibte vuxit klart. Idag har barnen så låg ålder som 2-3 år när dom blrjar medicineras. Detta är sjukt!
Vill du att barnet ska bli beroende av metamfetamin redan i 3 års ålder? O den som säger att det inte är amfetamin behöver gå en ny kurs i kemi!!
Va? Är jag så positiv mot metamfetamin..? Det finns knappt några barn på 2-3 år med ADHD-diagnoser och det finns i princip inga barn i den åldern som medicineras med centralstimulantia.
Jag tror inte att man överhuvudtaget ger dexamfetamin till barn, att få lov att skriva ut det är en komplicerad historia. Dosen är väldigt låg, och man tar det bara en del av dygnet. Jag skulle behöva dra hela teorin kring beroende för att ens börja förklara var i grund du tappat bort dig. Det du skriver är ett så faktafrånvänt hopkok att jag inte kan besvara det.
Jag har FLERTALET barn i min omgivning som är medicinerade. Både med mindre o större doser. Som någon skrev här ovan. Jag har ett konkret exempel på en flicka som utreddes när hon var 2 år! På sin 2-årsdag fick hon diagnosen grov ADHD! Började medicineras. Det hjälpte, men inte 100%. Dom medicinerade mera o mera o mera. Som 5-åring (3år tung, accelrerande medicinering) har hon samma dos som en bekant 34 år 140kg man, SOM HAR grov adhd. Medicinen gör fortfarande inte vad den borde. Nu som 8-åring utreds autism på henne. Jag har flertalet fall runt om i min bekanstkapskrets som ser precis likadant ut.
Och ja! Make yout facts straight. Vill du ha ett utdrag ur mitt belastningsregister? När jag var yngre använde jag mig av ritalin för att fixa plugget. Snuten plockade mig o skickade på analys och i rätten vart jag dömd! Ritalin ger utslag på metamfetamin!!!! Även concerta!!
Och som en liten not har jag varken diagnos eller medicinering… Det här är inte en fråga om mig. Det är en fråga om en omfattande forskning.
Tror herr Daniel behöver läsa på lite…
Pingback: Den mest korkade ADHD-myten: Man kan medicinera bort dålig uppfostran | M som i underbar | In Flagrante Delicto
Hur kan concerta å ritalin ge utslag på metamfetamin Daniel? Det finns ju inte ens däri! Skickas ett prov på analys är det klart att det ger utslag. På något. Du har ju stoppat det i dig. Vad du än stoppar i dig så är det ju självklart att det går att se om man letar efter det… Du är icke positiv på urinprov för att det inte finns i urinen. Men när de skickar på analys så kommer dom att hitta metylfenidat. För att du tagit det. Och tar du det utan att vara föreskriven så åker du dit. Eftersom det är ett narkotikaklassat läkemedel. Det är därför dom skickar på analys…för att det inte ger utslag på amfetamin på urinsticka, eftersom det inte är amfetamin…däremot metylfenidat…som inte ger utslag på annat än just metylfenidat…som inte fanns på urinstickorna då…
Eller blodprov för den delen heller…hade de skickat på analys med frågan om det fanns amfetamin i blodet och de som testade blodet bara tittat efter amfetamin så hade du inte åkt fast. Eftersom det de då letade efter inte fanns… 😉
Har som sagt papper här hemma som visar att de skickade på analys då snabbstickorna inte visade någonting. Provsvaren från analys visade klart och tydligt positiv på metamfetamin. Jag nekade brott och det gick till tingsrätt där jag erkände att jag tagit ritalin. Och då förklarade domaren att ”ja då är du ju positiv på metamfetamin” vilket jag senare blev dömd för! Sen vilka jävla skitböcker ni läst eller vad det är för fjolla som lärt er något annat.. Tror du mig fortf inte kan du ju komma hit o läsa papprena. Jag har kvar dom!
Undra vem fan som behöver läsa på lite!
Så ”beviset” du anför för att metylfenidat i själva verket är amfetamin och att alla vi andra är okunniga om våra ämnesområden, det är att ett analyslabb för ett antal år sedan inte gjorde ett prov som skilde på metylfenidat och amfetamin?
Med samma logik kan jag testa ditt blod och komma fram till att det innehåller äggvita, eller dina tårar och säga att de innehåller klorföreningar.
Kemiska tester är inte alltid så specifika att de gör skillnad på olika ämnen, de kan mycket väl hålla sig till ämnesgrupper. Om man letar efter olagliga substanser finns ingen orsak att skilja på dem i ett blodprov, tvärtom kan man välja ett icke-selektivt prov för att slippa testa för flera ämnen när man ändå vill ha utslag för vart och ett av dem.
Haha nej det är inte allt jag har. Just i skrivande stund tänker jag inte lägga nån tid på att leta upp alla dessa undersökningar o vidare bevis..
Jag skulle kunna fylla ett par dagars arbetstid med bevis som stärker mitt argument. Jag menade bara att det pappret vet jag vart jag har.. Men skitsamma.. Tänker inte lägga mer energi på att tjaffsa med otrevliga människor som vägrar inse när dom har fel. Trodde det här kunde bli en trevlig diskussion med olika värderingar men trodde fel. Ber om ursäkt. Lev i eran lilla bubbla o inse det när barnen är 19 o bor på plattan med en nål i armen.. 😉
Ja just det, för studierna som visar att barn med ADHD som medicinerats med CS mycket mer sällan börjar missbruka än barn med ADHD som inte medicinerats med CS är väl också ljug, fjollor eller ett överdrivet tittande i böcker?
http://bjp.rcpsych.org/content/early/2013/06/21/bjp.bp.112.124784.abstract?sid=18c24f5f-d5df-495a-ba8a-08b050a56789
Som sagt. Otrevliga människor som inte kan lära sig hyffs nog att veta när dom har fel! Patetiskt. Få lite jävla livserfarenhet innan ni yttrar er!
Hahahaha.. Aa det kan jag minst 100 stora undersökningar att barn som levt med centralstimulanta droger tidigt så som ritalin o concerta till 70% börjar med andra CS droger så som cannabioder!
Men som sagt lev i eran jävla bubbla..
Patetiskt!
Jag käkar själv concerta och har vänner som går på Ritalin och har haft pissprov. Det har aldrig visat någonting. Det kan ha varit ett felaktigt provsvar eller så har du faktiskt tagit tjack. För det är omöjligt
Det här var ju några år sedan som jag förstår det, Linn, så det är nog ett annat prov nuförtiden.
Får jag bara fråga om du själv provat adhd medicin? Då främst de som är centralstimulerande(t.ex concerta). Om inte, gör det! En gång är ingen gång men kan ge erfarenhet. Jo, den påverkar. De med adhd och de utan adhd. Men prova så får du en egen uppfattning om det istället. Kanske kan räcka med en 18mg en gång. Jag har iaf gjort det. Jag har även prövat amfetamin. Påverkan är mycket mycket snarlik. Och då är jag utredd och diagnosticerad på den tiden som det tog år att utreda.
Hej Elof! Faktiskt finns en rätt ny och omfattande studie som effektivt visar att metylfenidat inte påverkar kognitiva funktioner hos personer utan ADHD. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20381522
Däremot trodde personerna i studien att de gjorde bättre ifrån sig när de fått metylfenidat än när de fått placebo, de upplevde den uppiggande effekten som all centralstimulantia ger. Men studien visar väldigt tydligt att de inte fick förbättrade kognitiva förmågor, det som många andra studier visat att personer med ADHD får av metylfenidat.
Rätt Elof!
Håller med dig helt ut! Känns som att vissa här inne ska sluta trycka näsan i sina blcker o utredningar. Testa skiten innan ni yttrar er! Ni är så ute o cyklar allihopa!
Menar du alltså att man KAN medicinera bort dålig uppfostran? Eller vad är det du vill säga?
Nej nej nej nej!!!
Precis raka motsatsen. Jag menar att INGEN bör medicineras med amfetamin liknande preparat förrän hjärnan har slutat utvecklas!!
Daniel jag håller med dig Fullständigt. Jag har flera så kallade bokstavskombinationer och har gått i mycket psykiatri och har enligt min egen mening ett rörligt närvarande intellekt. Såsom patient med viss utbildning och självinsikt inser jag när en medicin inte gör det den är ordinerad att göra. Gör en 7 åring det? Knappast. Det är sjukt att ge droger till barn för att dom är barn. Att säga att det bara beror på obalanser ihjärnan är att översimplifiera och futila försök att skaffa mirakelpiller. Jag är fullständigt övertygad om att många av dom som blir diagnosticerade inte egentligen lider av Adhd, speciellt barn.
Att en 3 åring blir medecinerat så tidigt är vansinnigt! som någon skrev här så är hjärnan inte utvecklad och måste få göra det utan att någon ska behandlas med medecin! Det kan ist förstöra flickans utveckling om man tänker års användande av medecinen ! Det finns en så mörk sida av medecin så jag vetinte vart jag ska börja! Adhd medeciner påverkar ju noradrenalin och dopamin MEN långsiktigt förstör medecinen den grundläggande nivåerna så dom sänks ännu mer när man av någon anledning måste sluta med medecin pga kanske högt blodtryck osv.. Men endel får då ist wellbutrin som är antideprisiv som har hjälpt endel med adhd problematik också som inte ska påverka blodtrycket! Men som med många andra medeciner! Effekten avtar och dos måste höjas vilket resulterar i att det blir en ond cirkel! jag har själv adhd men försöker göra så gott jag kan utan medecin ! Träning för mig har hjälpt mycket ! jag tror att om skolor hade mer välutbildade lärare så skulle det underlätta för barn med adhd och ta medecin som ett sista alternativ! Det naturliga för mig är det bästa ! en annan grej jag måste komentera att adhd är så himla individuellt det är inte det klassiska: Kalle slåss och sitter inte still i klassrummet , han har adhd! Det är så jäkla individuellt hur en person är med adhd ! Tuvärr så är det ju många som tror att adhd funkar så! Har man adhd så kanske man inte klarar av att jobba 100% eller man kanske inte kan struktuera upp vardagen riktigt MEN det finns andra hjälpmedel medecin ska inte vara i första hand ! Man glömmer datum och tid! Jag har envisats med att inte gå på medecin och jag har lärt mig och blivit bättre i vissa saker och det är sånt man lär sig riktigt av utan att äta medecin! Du blir ju starkare som människa också ! för mig funkade inte heltidsarbete men jag valde inte medecin för det! Jag gick ner till 75% och då flöt vardagen på bättre det va en lösning på adhd problematiken ! det finns andra lösningar än att börja ge medecin och tro att den löser problemen!
Hej Lina!
För det första är det extremt extremt ovanligt med så tidiga ADHD-diagnoser, om du googlar ESSENCE så finns bra förklaringar till varför det är så. För det andra är treåringar som medicineras i princip aldrig medicinerade med centralstimulantia. För det trejde finns ingen sån doshöjningseffekt som du beskriver belagd i studier, och för det fjärde är träning och de andra saker du skriver om jättebra och viktiga för många!
Medicin är inte för alla. Men för dem som behöver den är det tragiskt att den ska ifrågasättas på ett icke vetenskapligt och godtyckligt sätt. Det är aldrig nån som skriver stora debattartiklar om hur förklastligt det är med medicin vid schizofreni, diabetes eller cancer. Inte ens de grupper (narkolepsi, hjärnskador, i viss mån MS mfl) som får samma medicin som vid ADHD får skit för det. Den här oseriösa tyckandeparodin uppstår bara kring ADHD och medicin.
Hej!
Jag heter Linn och är 19 år.
Jag har diagnosen adhd med autistiska drag.
Jag har ätit concerta i mer än fyra år, men det var först för ett år sen jag lärde mig hur jag skulle göra för att få tillbaka aptiten.
Jag väger väldigt lite men det är inte enbart på grund av medicinen.
Jag måste äta ordentlig frukost på morgonen, INNAN jag tar medicinen. Annars äter jag ingenting på hela dagen då jag inte känner hunger utan bara illamående.
Så mitt tips är att testa det, och även köpa en bok som heter ”Mat för barn med autism och ADHD : därför fungerar en diet utan mjölk och gluten”.
Jag själv äter inte den kosten men har vänner som har gjort det och då fungerat näst intill normalt utan medicin.
Och jag vill tacka alla er föräldrar som hjälper era barn med medicin. Hade jag fått den tidigare hade jag kanske kunnat tagit studenten, kanske fått hjälp i skolan tidigare än nu.
Verkligen, tack. Era barn kommer ha er att tacka för en fungerande barndom!
Tack för tipsen Linn! Hoppas många andra som läser här också tar del av dem!
Ritalina likställt med potatis, nja. Metamina och Adderall förekommer väl också i ADHD-behandling. Annars är jag med dig.
Hej.
Skriver för att besvara inlägget.
För det första finns det 3 varianter av ADHD – AD, HD och ADHD. Dessa tre är helt olika, vilket gemenne man inte känner till.
Och märk…!!! – att studien genomfördes på friska individer. Det är en enskild studie som inte är jämförande, inte är upprepande och bara en av tusentals studier som man har gjort av detta slag.
För det andra är det så att man INTE vet hur ADHD-mediciner dvs centralstimulerande läkemedel FAKTISKT påverkar receptorer och de fysiologiska processer som sker i hjärnan.
Jag kan som exempel säga att den allmänt vedertagna iden om att man har depression pga serotoninbrist (som påstås bland icke läkare och i median) är ett exempel på en sådan mytbildning kring depression. Man VET också att halten av serotonin i hjärnan har inget samband med depression.
Likaså förhåller det sig avseende AD/HD/ADHD. Man bygger först hypoteser och redan på denna stadium sprids dessa hypoteser som absoluta sanningar. Allt, som är skrivet i denna artikel, är fel. Och det grundläggande felet är att man inte vet hur medicinen egentligen fungerar. Det andra felet är att det är mycket liten andel som har faktisk AD/HD/ADHD, de flesta som diagnostiseras idag, får tillståndet pga EPIGENETISKA faktorer samt med hänsyn till hjärnplasticitetforskning. Detta innebär att våra hjärnor är fram till 25 årsåldern finner sig i en utveckling som ytterst beror på miljösignaler. De strategier och modeller som vi använder oss av i vårt beteende är avhängiga dessa modeller till ca 50% och cirka 50 % är dem genetiska förutsättningar som modifierar dessa modeller.
Och det viktigaste – det är inte sant att man inte påverkas av centralstimulerande medel om man inte har ADHD. Även jag, ni och vem som helst kan få mycket tilltalande effekt av ADHD-medicin, det finns även forskning på det.
Idag finns det superba böcker att läsa för att inte ”TYCKA” och ha ”ÅSIKT” utan för att veta.
Jag vet inte vilken studie du menar, den som jag länkat till är dubbelblind, crossover och med god studiestyrka, och om du läser fulltexten får du också åtskilligt till livs om hur man tidigare studerat ämnet och varför man valt att göra just den indelningen.
Epigenetik och hjärnplasticitet är viktiga begrepp. När det kommer till ADHD-forskningen från det senaste decenniet har man dock alltmer övergått till att snarare prata 90/10 eller 80/20.
Håller fullständigt med artikelförfattaren i allt utom det där med potatisliknelsen. Metylfenidat och amfetamin har nästan likadan effekt, i ”låga och teurapeutiska” doser ger amfetamin inte heller någon kick. I högre doser har båda två i allra högsta grad liknande effekter. De som provat vet det, sen kan man få ha hur mycket kemistbakgrund som helst. Det är lika fel att påstå att det inte finns någon drogeffekt, som att påstå att lata föräldrar drogar sina ouppfostrade barn. Tack för mig.
Tack så mkt för dina ord! Som mamma till två till synes ouppfostrade killar värmer det i hjärtat just nu. Jag blir så glad att du lyfter detta faktum att jag faktiskt inte drogar mina barn OCH att deras beteenden inte beror på uppfostran. Kommer definitivt att dela♡
http://www.healthcentral.com/adhd/c/268155/162810/add-adhd-fiction-real-disease/ har du nån åsikt om denna ?
Metylfenidat är en narkotiaklassad medicin och om man inte får önskad effekt kan faktiskt amfetamin skrivas ut. Så ganska lik måste det ju vara. Och om en ”vanlig” människa får i sig AD/HD medicin så blir dom speedade så det blir ju raka motsatsen av vad man vill isåfall.
Men håller med om att det är ett bra konstigt tänk.
Även fast jag är vuxen & har en diagnos. Så är jag glad att jag inte ätit några mediciner när jag gick i skolan.
Mediciner är inte lösningen på allt. Men till hjälp för dem som verkligen har prövat allt annat och fortfarande har problem.
Som sagt var med denna artikel så måste man gå till grundproblemet.
Först och främst socker intaget? Hur mycket smörgåsar & gluten får vi i oss. En sån sak påverkar mej oerhört mycket.
Äter jag mackor och socker & dricker kaffe, så får jag myrkrypningar i hela kroppen och känner mej som en 3åring i koncentrationsförmågan. Jag kan inte alls sitta still och inte koncentrera mej heller. Jag kan vid ett rejält blodsockerfall, bli så depprimerad arg & tappa livslusten. Men bara jag får i mej rätt mat så mår jag bättre. Det blev inte bättre med tonåren och pms.
Jag är 29år & fick min adhd diagnos 2010. Jag prövade på mediciner en kort period och jag blev vråltrött av dem innan jag kom upp i dos. Observera att en utan adhd hade inte blivit trött i lägre doser, eftersom det är en centralstimulerande.
Men jag valde ändå tillslut att avstå!
Jag ändrade istället livsstil istället!
Jag märker stor skillnad på mej själv, när jag inte utsätts för teknik & stress. Jag ägnar mer tid i naturen och till kreativa intressen & planerar även att flytta ifrån storstaden med alla intryck och stress. Ändrat matvanor och äter inte längre socker, gluten, kaffe och saker med konserveringsmedel & konstgjorda färgämnen & smakämnen, mm.
Skolan förstörde mycket för mej, med oförstående lärare & stressen & mobbing, samt barns vilja att passa in. När jag gick i skolan lovade jag mej själv varje terminstart att försöka komma ihåg saker, göra mina läxor. Lugna ner mej. Men trots att min vilja fanns där så gick det inte. Det var som att hela min hjärna stannade eller blev för mycket och tankspridd. Jag gick ut med ej godkända betyg.
Observera att skolan har inte världens bästa mat för barn med svåra insulinkänningar. (därmed inte sagt diabetiker, utan barn som svänger i blodsockernivåerna)
Skolsystemet eller rättare sagt hela vårt system är helt fucked up!
Alla fungerar vi olika!
Alla är inte gjorda att jobba 8timmars kontors jobb, skaffa barn & ha koll på all media.
Hela min livskvalité har förbättrats avsevärt genom att ändra livsstil med kost, motion & natur. Dator & mobilfria dagar och införskaffa ett schema och ha mer egentid och inte anpassa mej efter andra utan mej själv.
Eftersom andra klarar av vardagen bättre än mej så ska jag inte försöka hänga på. vilket är väldigt lätt när man har adhd.. Man tänker sej inte för utan kastar sej in i händelser & relationer. Impulserna.
Men det är en regel för ALLA oavsett diagnos. Anpassa dej inte efter världen. Anpassa dej efter DINA omständigheter.
Alla personer behöver mer tid & uppmärksamhet & kärlek. Det kvittar om man har diagnos eller inte.
Både adhd barn & barn utan diagnos kan uppvisa liknande symptom vid stress! Därav en riktig diagnos inte utförs utan psykologs inställning till det hela.
Vad bra skrivet Wantutopia. Jag håller med, alla passar inte för 8 timmars kontorsjobb och den ”vanliga” livsstilen. Jag har själv ingen diagnos så jag vet inte hur det är, men jag kan definitivt inte anpassa mig till ett inrutat liv, det ger mig ångest och det känns som om min livslust försvinner, själen vill åka ut ur kroppen. Har därför hittat jobb med varierade arbetstider och mycket empatiska, vårdande uppgifter att utföra. Det gör mig lycklig! Har heller ingen TV utan är hellre ute i skogen med mina hästar. Var och en i samhället måste få hitta sin egen unika väg och vi måste bli mer öppna för att det finns miljoner olika sätt att leva sitt liv på som alla är bra och riktiga eftersom samhället ska anpassa sig efter människorna, inte tvärtom.