Kvällsskål

”Hörrudu, min lilla vän, är du på väg i säng nu eller?” säger jag skämtsamt till Mathilda, som är uppe igen för femtioelfte gången. Tidsomställningen ställer alltid till det för oss.

När Mathilda var liten förstod hon aldrig att vuxna tycker att de ska bestämma. Nu när hon är stor håller hon bara inte med om det. Så jag väljer frågan framför konfrontationen. Det är av rent pragmatiska skäl, att säga till på ett sätt som gör att hon hamnar i baklås och INTE går och lägger sig vore ju bara korkat. Jag tänker se till att vi båda två får sova inatt.

”Dumma dig!” svarar hon, halvt på skämt, halvt på allvar.

Jag höjer glaset med vatten som i en skål och säger:

”Japp! Dummaste mamman i världen. Det är mitt jobb, och jag är riktigt bra på det!”

Sen häller jag i mig vattnet. Mathilda vesslar fnissande iväg mot sovrummet. Eller kanske är det toan. När jag druckit färdigt och pratat lite med storebror ligger hon redan i sin säng.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.