Otrygg anknytning ger inte autism, och nej, det är inget att diskutera.

Jo, jag vet att jag ibland låter rabiat. Men när stora, epidemiologiska studier säger en sak väldigt tydligt, och vårdpersonal, rena lekmän, släkt eller vänner en annan, då är det liksom inte mycket att fundera över.

Så låt mig trycka på det igen: Det finns ingen kausalitet mellan en otrygg anknytning och autism.

Människor får visserligen autism av sina föräldrar. Men det sker via gener och enskilda miljöfaktorer. Inte via något anknytningsmönster.

Det finns inget att diskutera. Inte det minsta. Dålig anknytning är inte en orsak till autism. Lika lite som jorden är platt eller månen är en ost. Det är helt uteslutet. Bevisat bortom rimligt tvivel.

Däremot ser relationen mellan föräldrar och ett barn med autism ofta annorlunda och kanske ovanlig ut för omgivningen. Men det är omgivningens problem. Inte familjens. Och inte heller det får barnet autism av. En okunnig omgivning som inte förstår vad det är man ser, alltså.

Annonser

Ett svar till “Otrygg anknytning ger inte autism, och nej, det är inget att diskutera.

  1. Oj! Så rättframt och så bra! Detta tar jag med mig… 👍

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.