Mamman jag blev

Smset från den nya läraren kommer mitt under en tågresa med riktigt dålig mottagning, och för att vara helt tydlig från början av denna text uppskattar jag att jag fick det. Det är jättebra med fortlöpande information, i all synnerhet när man har ett barn som inte för sitt liv kan svara på frågor av typen ”hur gick det i skolan idag?”.

”Hej! Noah behöver bli klar med Boken om mig på tyskan. Han har allt han behöver i sin tyskamapp. Mvh”, plingar det till i min mobil.

Åren har lärt mig att aldrig vänta med att ta tag i problem kring barnens stöd i skolan. Så jag svarar direkt:

”Hej! När Noah inte fått gjort saker beror det vanligtvis på att han inte förstått detaljer i uppdraget pga sin autism. När han väl förstått jobbar han snabbt och uthålligt. Föreslår att du samråder med Oasen om detta. Vi tittar självklart på det hemma också. hälsningar”

Oasen är den särskilda undervisningsgrupp som barnet tillbringar kanske hälften av sin tid i. Resten av tiden är han med klassen. Och den här läraren känner honom bara lite.

Jag skickar också ett sms till Oasens speciallärare:

”Hej L, bara för kännedom! Fick detta idag. (Sms inklistrat)
Svarade även: (svar inklistrat)
Har du möjlighet att påminna Noah om att ta hem tyskamappen, så tänker jag att han kan jobba hemma när han börjar 10 på den här typen av uppgifter?”

Noah har energi nog att lägga på läxläsning och hemarbete, i alla fall till viss del, det har vi redan kommit överens med skolan om. Han har också ett par dagar i veckan då han börjar sent, trots att han är spiggpigg på mornarna. Så att jobba hemma är troligtvis inget problem, det kan vi nog klara, rent arbetsmässigt. Problemet här är ett helt annat:

Jag har ett barn som inte förstår ”vanliga” instruktioner. Han kan inte få sitta och göra ingenting på lektionerna för att han inte kan tolka en uppgift tillräckligt väl, eller för att han inte kan berätta fritt (ett autistiskt särdrag som just detta barn har ett gigantiskt mått av), eller för att han fastnar i detaljer (autism…), eller för att han tappat tråden… (autism)

När det sker, då innebär det att anpassningen inte varit tillräcklig. Det är inte ett betyg åt någon, tvärtom famlar vi alla i mörkret ibland kring detta barn. Det är bara ett faktum.

Att Noah förstår uppgifterna och därmed kan utnyttja sin stora potential på skoltid, det är vad anpassning betyder. Och den anpassningen måste på sikt hända i skolan. Därför finns inget annat sätt för läraren att lyckas nästa gång, än att förstå att nåt måste ändras. Och därför vore det oschysst, närmast elakt av mig, att inte påpeka det, direkt. 


Jag vet att det låter hårt. Men det är likafullt sant.

Det här är mamman jag blev. Mamman som inte tvekar att lägga problemen där de hör hemma.

10 svar till “Mamman jag blev

  1. Berätta fritt. Usch. Det är liksom överallt, det påverkar så många betyg. Snart 15-åringen går i nian nu, och visst får han många anpassningar (många av lärarna ger honom uppspaltade frågor istället för en stor. Ändå sitter han ofta timmavis utan att kunna riktigt greppa vad han ska göra. Och uppsatsskrivning, både på svenska och engelska, det går ju inte. Alls.

  2. Om jag vore så långt på vägen men inte ännu,, trots sex års kämpande..tycker att jag är tydlig med sonens behov men tydligen inte , nya specialpedagogen i nya resursgruppen som ska vara utbildad men inte har någon AST förståelse, nej det är ju mitt fel att sonen inte går på speciellt anpassad undervisning för att han har det mycket roligare hemma.. förståelse för att sonen vill veta vad som ska göras exakt och precist i undervisningen är ju överdrivet får jag känslan av att man tycker. Jag får kämpa vidare..

  3. Som lärare på gymnasiet håller jag helt och fullt med om att det enda rätta är att vara rak och tydlig med vilka anpassningar som behövs. För en lärare är det ju ett drömscenario, mycket bättre att få veta direkt än att leta, prova och famla i blindo i månader och i värsta fall riskera att knäcka eleven. Nej, heja heja dig säger jag!

    • Tack! Tricket är ju dock att faktiskt mötas. Alltså, att inte göra människor onödigt upprörda, utan att man kan föra en saklig diskussion. Och det är inte alltid lätt, inte från nåt håll.

  4. Så bra!!!
    Viktig påminnelse som jag behövde.
    Det är, iallafall för mig, så lätt att halka in i ”Det fixar jag” i stället för att lägga ansvaret där det hör hemma.
    Tack Tina!

  5. Tack för att du lägger tid på att blogga och berätta om det liv för mig, fellow mamma till ett barn med autism. Du gör mitt liv så mkt bättre med allt du delar med dig.
    Tack för ett exempel på ett mycket proffsigt bemötande. Det tar jag med mig till framtida diskussioner.
    Jag känner mig mindre ensam i mitt föräldraskap när jag läser dina inlägg. Tack återigen.

  6. Tack för ett bra inlägg! Hög igenkänningsfaktor på det du skriver! Det är anpassningar som behöver till men tufft att behöva kämpa för dem varje gång… Vi har gjort det i 9 år, nu är det gymnasiet och vi hoppas det kan fungera i tre år till. Känns dock tuffare nu med alla krav på att ta eget ansvar och över ett sommarlov bli ”ung vuxen”. Tiden går och mycket missas.. Det är vår sons framtid man bollar med här! Frustration och maktlöshet..

    • Det är jättesvårt! Styrka!

    • På min äldsta sons gymnasieskola gjorde man ett par saker som jag önskar att fler skolor gjorde.
      Man förlängde lektionerna, för att alla skulle ha tid att påbörja och avsluta sina uppgifter, med stöd av lärare när så behövdes.
      Man använde sig av exit tickets, för att utvärdera både lärare och elevers insatser. (Om ett stort antal elever får mindre bra resultat är det ju ganska troligt att det är läraren som behöver förbättra sin undervisningsstil, sitt material eller kanske båda. Om enstaka elever ofta får mindre bra resultat så behöver elev och lärare reda ut varför det blir så.)
      Och det här var en helt vanlig skola i Stadsmissionens regi. Som fungerade utmärkt för sonen som fick hat trick (Aspergers, ADD och Tourettes) när han var 15.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.