Om tolkningsföreträde och pusslbitssymbolen

Idag på Världsautismdagen vill jag säga några ord om tolkningsföreträde.

Ganska många personer med autism tycker illa om pusselbitssymbolen, som ibland används som en symbol för autism. En del tycker illa om att betraktas som nån sorts pussel som ska lösas, ett mysterium som inte går att förstå. Andra tycker att pussel är en leksak för barn, och saknar vuxenperspektivet. Några säger att de faktiskt inte ”saknar några pusselbitar” utan är hela människor precis som de är. Invändningarna är många.

Jag gillar pussel, nej jag ÄLSKAR pussel 😀 . Jag tycker inte pussel är för barn. Jag ser inte personer med autism som ”något som ska lösas”, utan min association till pusselbiten som symbol blir snarare ”tänk så spännande, så mycket det finns vi inte vet om autism, så många pusselbitar det är kvar att lägga innan vi fullt ut kan förstå vad autism består av och hur det ser ut på molekylnivå!” eller ”Vi behöver hitta sätt att anpassa oss till varandras sätt att tänka, precis som bitar som passar in i varandra”. Så tänker jag.

MEN. Jag har inte tolkningsföreträde. Det är inte i första hand jag som påverkas av vilka symboler som används kring autism. De som i första hand påverkas är autistiska personer. Därför bör deras åsikt eller känsla väga betydligt tyngre än min. Jag kan också leva fint utan pusselbiten, den är inte viktig för mig, och därför är det inte så intressant vad jag tycker i frågan. Den som känner starkt negativt inför en symbol trumfar den som inte har nån åsikt utöver en sorts vag, positiv känsla. Ett nej väger starkare än ett joråsåatteh.

Eftersom pusselbiten sårar vissa av mina vänner med autismspektrumtillstånd låter jag bli att använda den. För att när de som är närmast berörda anser att den är kränkande, störande, tvivelaktig, då kan jag avstå. Eftersom det uppenbarligen är viktigare för dem än för mig och eftersom den som är närmast berörd har alltid tolkningsföreträde.

För att människor är viktigare än symboler.

Däremot kommer jag aldrig att tala om för någon med autism att de borde låta bli pusselsymbolen. Det vore fräckt. För jag är fortfarande inte närmast berörd. Och man får faktiskt inte bestämma vem som ska gilla pussel och inte.