Välja

Men mamma!” säger Mathilda anklagande, ”Hur ska jag kunna välja när det finns flera pålägg på bordet? Du VET att jag har svårt att välja!”

Och älskade barn, jag vet det! Det är bara det att vissa dagar skriker du i förtvivlan när det du ville ha inte finns på bordet. Och andra dagar springer du direkt till kylskåpet och tar fram vad du vill ha i stället. Och jag vet inte alltid vilken dag det är.

Advertisements

4 responses to “Välja

  1. exakt så. det är så jobbigt att inte veta. För 2 veckor sedan jublade jag o min man för då kom vår dotter 12 år (autism. ”asberger”) med förslaget att hon ställer larmet på telefon en kvart tidigare än vanligt för att titta lite i telefonen och så går hon upp o klär sig själv. Halleluja vi har fått gå in o mjukstartat henne och hållt upp det klädesplagg hon skall ta på sig och hon har tagit på sig under täcket. Men nu börjar det igen. täcket över huvudet och skriker vad skall jag äta . Vi har dukat fram och jag sade att det finns uppskuren kiwi, banan och smörgås. Vissa morgnar älskar hon det. ibland smoothie och ibland banan o yougurt och vi har försökt att bestämma på kvällen men då säger hon – jag vet väl inte vad jag vill ha i morgonbitti. Att fråga på morgonen brukar gå åt skogen därför bestämmer vi och ibland blir det rätt och ibland fel. Tror det beror på energin. I dag låg hon alltså under täcket i typ 1 timme. Vi hade då ställt in juice o smörgås i rummet för att hon skulle få energi. Sagt att hon kan skippa ridning i dag ( då hon gnällt ett tag på de nya kamraterna i gruppen o att det är tråkigt). Duschen skippade vi också, nu är det så att hon brukar aldrig duscha på morgonen men hon valde 2:a morgonen i rad skippade i går morse också och vi sa att det är bättre på em eller kvällen att duscha jaja du vet. ( ja det tar vi lätt på då vi vet att det kommer nog inte funka) i söndags skulle hon duscha men då blev det ramaskrik (vanligt) så då tvättade jag håret på henne över badkaret och det va då vi kom överens om att duschningen tar hon på måndag morgon. Kan ju tycka att det skulle vara lättare att hoppa in i duschen för henne då ,men det är ju vad jag tycker ; och sade bara bra förslag. ( NOT tänkte jag men ville inte ha utbrott på söndag kväll glad över att håret va tvättat iallafall ) Efter 1 timme fick jag henne att gå med på att komma till 2:a lektionen ( slöjd i dag och det älskar hon) men den är efter lunch och hon ville helst bara gå på den men vi kände att så kan man ju bara inte göra…

    Jag åkte till jobbet o mannen kom hem från lagret ( vi har tack o lov eget företag och kan styra tiderna) hon va uppe och skulle äta och innan jag gick hörde jag henne säga vad skall jag äta… irriterat . _ det står på bordet sade jag. men vad skall jag börja med…… _ smörgåsen sade jag och sedan åkte jag.. med förhoppning om att hon o mannen skulle komma iväg till nästa lektion… ( Jag kände mig trött och lite urbalans i dag därför tyckte jag det va bättre att mannen skulle ta detta. man får ju liksom turas om för att kunna hålla sig lugn ibland. Nu ringde jag mannen och nej de kom inte iväg och han erbjöd inte ens att komma till slöjd för et känns fel… summa summarum av detta är att nej man gör ju fel hur som. Dert som fungerade i får fungerar inte i dag. Nu tror jag allt detta beror på 1) energinivån är låg 2) att det fungerade så bra i 2 veckor kanske va för att det va ny telefon. Annat larm och hon fick vårat sovrum som rum (större och mer ordning bland sakerna nu) men nu är väl den smekmånaden över. grrr
    Undrar om det nu är tajm att ta möte med skolan igen. I femman va hon hemma nästan 1 gång i veckan på vårterminen och på mötet då som jag krävde att få för rektorn sade ju att 14% frånvaro inte va så mycket det finns värre.. DFå baxnade jag och sade att man måste ju agera i tid innan det blir värre. Jaja men då sade vi i alla fall att skulle det bli värre får vi titta på om det skulle va så att hon skulle behöva va hemma 1 gång i veckan och nu är jag rädd att det börjar igen. Hon sade nämligen i morse att om jag går i dag tänker jag va hemma i morgon. Tänk om det är tonårstrots och inte hennes autism o energi nu då . äsch jag vet inte . oj va långt detta blev skulle ju bara skriva at jag kände igen det där med maten. Nu slutar jag . MVH Camilla

  2. Min son (Asperger + ADHD) sa en gång på mellanstadiet, på frågan varför han hade så svårt att få ur sig något när det gäller att skriva ner svaret, att det finns för mycket ord att välja mellan… Så känner absolut igen det du skriver om

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s