Nattsudd

Nu har jag kommit på varför kvällarna aldrig fungerar här hemma utan att jag detaljstyr allt, som en dirigent som försöker få en motsträvig flock får att spela Mozart: Det är bara jag som har en dygnsrytm.

Notera att jag inte sade en fungerande dygnsrytm. När man fått ett barn med en grav sömstörning som tillbringar de nästkommande fem åren med att mest vara vaken och så då och då sova en halvtimme i taget, då fastnar det liksom ett och annat i maskineriet och klockan börjar dra sig. Det blir till och med så att man får svårt att lagra sammanhängande minnen av sagda barns första år i livet; och man är helt enkelt så trött att man kan somna lite här och var.

Ikväll har jag varit sjuk. Eftersom det är lördag i morgon har jag inte orkat bry mig ett vitten om kvällsrutinerna. Utöver att jag påmint om pyjamas några gånger, och om mat, och tandborstning. Och skickat ett påminnande sms till maken som försvann upp på vinden klockan nio för att han kom på att det var nåt han nog borde snickra på där.

Resultatet? Klockan elva låg nog de små i sina sängar i alla fall…

Jag kan inte vara sjuk, för min familj har ingen dygnsrytm, utan behöver ett hjälpjag som talar om när det är dags att göra saker som att äta, sova och vakna. Najs. Eller inte.

Det här hjälpjaget ska nog sova nu.

5 reaktioner på ”Nattsudd

  1. Ingen av oss har riktigt bra känsla för att vi behöver sova men sen uppfyller jag och hustrukär olika roller. Jag håller koll på klockan och ser till att exempelvis morgonvanorna blir utförda i rätt tid. Hustrukär är bättre än mig på att komma ihåg att vanor utöver vardagen behöver göras tex storstädning av badrummet, klädinköp och att man kan göra utflykter och att träffa folk. Vi hade haft det jobbigt utan den andre som täcker upp.

  2. Min dygnsrytm skulle funka utmärkt om jag levt på 1800 talet. Jag följer solen och alla vakna timmar utan dagsljus är en kamp. Jag har fått för mig att det hade varit mer ok när alla andra också var tvingade att vara mindre produktiva under de mörka timmarna.

    Där med inte sagt att jag skulle velat leva på 1800-talet…inget vaccin, antibiotika, eller socialförsäkringssystem….

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.