Nedvarvning pågår, stör ej!

Barnen ska hjälpa till att duka fram. Jag hör Mathilda börja skrika i köket:

”Jag tänker inte lugna mig! Jag tänker inte lugna mig!”

”Mathilda. Kom till mig.” ropar jag.

”Jag tänker inte lugna mig! Jag tänker inte!”

”Åh, du ska inte lugna dig, kom hit arg!” ropar jag, med en litet leende.

Förvånad och något nedtonad kommer hon ut från köket.

”Jag tänker inte lugna mig!” säger hon en gång till. För säkerhets skull.

”Jag tycker inte du ska lugna dig. Fortsätt du att vara arg eller upprörd eller… Vad är du?”

”Ett glas fick en spricka”

”OK. Så du är… rädd?”

”Ja.”

Jag skojar lite med henne, och går in i köket för att försäkra mig om att den lilla glasflisan som landade på Mathildas tallrik blir bortstädad. Det har lillasyster redan fixat. Och bytt ut tallriken, för säkerhets skull.

Under tiden lugnar sig Mathilda i mitt rum, som migrändagen till ära är nedsläckt och tystast i huset. Tack, mammarutin, för den avledningen.😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s