Kan det vara lågaffektivt att fräsa?

Det är en intressant fråga. Som egentligen inte går att besvara. För ett lågaffektivt bemötande är det bemötande som sänker eller inte eskalerar affekten. Om det vi gör höjer affekten är det inte lågaffektivt. Det är själva definitionen.

Och om jag fräser och barnet lugnar sig, då funkade det tydligen. Det fungerar på ganska många, lite äldre och ganska vanliga barn. Fast tyvärr sällan jättebra på de barn som har starka känslor och ofta hamnar i konflikter. Barn som har svårt att reglera ner de känslor som andra smittar dem med.

Men ibland funkar det. I synnerhet när vi själva inte hunnit bli arga, utan snarare är tydliga än fräsiga. Då kan det fungera jättebra, även för barn som är känsliga för andras känslor. I synnerhet för de barn som har lite svårt att veta vad vi menar mellan raderna, som tolkar oss lite mer bokstavligt än andra, och har lite svårare att avläsa vårt kroppsspråk än andra.

Alla barn är nämligen inte alltid i ett affektutbrott och helt utan kontroll. Det tror jag tyvärr är ett vanligt antagande, att så fort barnet visar minsta upprördhet är det bara att falla platt som gäller. Men så är det inte.

Har man sett en total härdsmälta vet man vad det är. Det är inte, till exempel, när ett barn följer efter någon, satsar på att göra illa, eller har sinnesnärvaro nog att sikta och kasta. Alla de där sakerna måste man helt ovillkorligt ha självkontroll för att utföra, inte i jättestor utsträckning, men självkontroll.

De allra flesta barn som har den typen av kontroll skulle kunna göra nåt annat i stället. Slå på en kudde eller kasta sina egna saker, på golvet i stället för på någon. Om de bara hade förmågan i stunden att välja att göra nåt annat. Men det har de antagligen inte, just då.

För barn gör antagligen så gott de kan, utifrån vad de klarar av, kommer på och hur de förstår situationen. Det betyder inte att barnet inte har kontroll under det vi kallar ett utbrott i uppseglande, ibland mer, ibland mindre. Däremot är alla barn som befinner sig i det skicket i ett tillstånd av mindre kontroll än vanligt, och i ett tillstånd där affekten är hög och riskerar att öka ytterligare. Barnet kommer antagligen inte i stunden på nåt bättre sätt att hantera situationen. Och beroende på hur vi och andra hanterar situationen kan vi skicka barnet in i härdsmälta / kaos, vilket ju varken är lågaffektivt eller på något sätt effektivt.

Det lågaffektiva bemötandet är att understödja barnets försök till lugn och självkontroll, att om möjligt hjälpa hen ur affekten, och om det inte går (och det går inte när det blivit tillräckligt mycket) i alla fall inte göra saken värre.

Om ett barn lugnar sig av att man fräser i, och man inte hittar ett bättre sätt, då gör man det. Är det vad som behövs för att barnet ska slippa hamna i kaos, så är det helt befogat, enligt principen ”bättre att mamma beter sig illa i 5 sekunder än att jag gör det i 2 timmar, och känner mig dålig.”

Om ett annat barn blir totalt bindgalet av att man fräser i, då gör man inte det. Och drar slutsatsen att det första barnet är inte lika känsligt för affektsmitta som det andra, eller att det första barnet har en bättre affektreglering än det andra.

Och sen gör man en plan. För hur samma sak inte ska hända igen imorron. För att förebyggandet är det viktigaste vi kan göra. Allt annat är att släcka bränder.

Annonser

4 responses to “Kan det vara lågaffektivt att fräsa?

  1. Tack! Mitt neurotypiska barn som har lätt att hamna i affekt kan ofta stoppa sig själv om jag ”beter mig illa” i tio sekunder. Bekräftar jag känslan leder det ofelbart till timmar av affekt. Hon hatar bekräftelsen, känner sig dumförklarad och ledsen – hon vet ju redan att hon är arg. Att jag ”bekräftar” är som att hälla fotogen på eld. Så jag fräser och får en unge som lugnar sig och mår bättre.
    Vi har pratat mycket om detta, och det är dotterns eget förslag att jag ska fräsa eller ryta i EN gång och tydligt. Även om alla expert säger något annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s