NP-föräldrarna och rollspelet

Det pågår ett rollspel i människors huvud, där de ställer sig själva och sitt barn, eller de barn de haft personlig erfarenhet av, i andra familjers plats. Ett rollspel som kallas Theory of mind, förmågan att föreställa sig vad någon annan känner, tänker, vill eller kommer att göra.

De flesta människor har inte en utmärkt Theory of mind. Den är lite halvtaskig – eller med ett mer korrekt uttryck: normal – för större delen av mänskligheten, och de som har verkligt lätt för Theory of mind är ungefär lika få som de som har verkligt svårt med den. 😉 Det här är egentligen inget problem förrän vi möter någon vars personlighet och liv ligger långt från våra egna erfarenheter. För de flesta mänskliga möten räcker det utmärkt väl att sätta sig själv och sitt barn i de andras skor. De flesta människors liv har såpass många likheter att det hela fungerar ganska bra.

Men det blir väldigt fel när andra människors erfarenheter inte ens är i närheten av NP-föräldrarnas:

”I vilka sammanhang gör mitt barn inte som jag säger?” ”När jag är för velig eller när jag egentligen inte vill.” ”Aha! Den där föräldern är velig och VILL egentligen inte!!!”

”Varför skriker och bråkar inte mitt barn?” ”För att det har jag lärt hen av med genom att säga ifrån på skarpen.” ”Aha! Den där föräldern har inte sagt ifrån på skarpen!”

”När går mitt barn med smutsigt hår och samma kläder?” ”När jag inte påmint hen om att duscha och byta kläder.” ”Aha! Den där föräldern påminner inte sitt barn om att duscha och byta kläder!”

”När äter inte mitt barn maten?” ”När hen egentligen inte är hungrig, eller när hen vet att hen ändå kommer att få nåt annat.” ”Aha! Den där föräldern har inte gjort klart för sitt barn att det här är den mat som serveras!”

”När är mitt barn bråkigt och stökigt och ställer till med konflikter med andra barn?” ”När hen mår dåligt, kanske är osams med mig eller håller på att bli sjuk.” ”Aha! Det där barnet mår dåligt! Kanske har hen det inte så bra hemma helt enkelt, för man kan ju inte hålla på att bli sjuk i månader i sträck!”

När vi människor möter andra som har det ungefär som vi, då kan vi använda enkla och oslipade förklaringsmodeller, för de kommer att vara på ett ungefär rätt. Men när vi möter människor som inte alls har det som vi, då blir denna förmåga till tankeläsning, inre rollspel för att ta reda på vad som pågår, ett stort problem i kommunikationen. För den leder till att vi tror att vi förstår andra människor, fast vi egentligen inte har en aning.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s