Jomen självklart är alla som ger sina barn ADHD-medicin helt omedvetna och rent ut sagt dumma i huvudet.

Jomen självklart är alla som ger sina barn ADHD-medicin helt omedvetna och rent ut sagt dumma i huvudet. Och läkare som skriver ut medicinen är köpta av läkemedelsbolagen, och har ingen som helst koll på riskerna.

Eller så sker det noggranna medicinska överväganden, ett vägande av för och nackdelar, en personlig riskbedömning och en noggrann uppföljning av hälsostatus. Som leder fram till slutsatsen att medicin trumfar icke-medicin för det här barnet. Så kan det också vara. 😉

Annonser

5 responses to “Jomen självklart är alla som ger sina barn ADHD-medicin helt omedvetna och rent ut sagt dumma i huvudet.

  1. Som förälder till barn med särskilda behov, dumförklaras man tyvärr gång på gång. Varför utgår så många från att man inte vet/ tänkt/ rekat/googlat/gått kurser/ pratat med Bvc/ läst böcker/ pratat med utredare och psykologer mm
    Nej i stället är det första bemötande som jag ofta får ett förklarande statement: medicin är ofta väldigt bra/ dåligt ( beroende på vem man pratar med).
    Dåligt bemötande tycker jag.

  2. Jag ger än så länge inte min son någon medicin då han än så länge inte har någon diagnos. Men när/om han får en ska vi givetvis testa att medicinera honom. Det ser jag som en självklarhet och rättighet med ett barn med NPF diagnos.

    Har själv ADHD, borderlinepersonlighetsdrag och sömnstörningar och skulle inte fungera i samhället utan mina mediciner. De har ofta väldigt otrevliga biverkningar men alternativet för mig är sjukskrivning eller att vara sjukpensionär (eller vad det heter nu för tiden).

    Jag fick min diagnos som 40 åring och har hela mitt liv känt mig som ett UFO och aldrig passat in. Jag har kämpat och kämpat och misslyckats måååånga gånger. Fått en medelsvår depression och i samband med det gått i KBT terapi. Där det visade sig att min ”livssanning” är att om jag misslyckas så är jag misslyckad!

    Det som jag har genomlevt vill jag aldrig att min son ska behöva utsättas för. Det räcker med allt som han hittills fått utstå under sitt 13åriga liv med en nyligen påkommen grav dyslexi + eventuell NPF diagnos. Men att jag som förälder som dessutom själv har NPF diagnos hela tiden ska bli ifrågasatt och misstrodd gör mig ”skogstokig”. Borde inte jag som förälder känna mitt barn bäst!?

    Att uttala sig om något som man inte har en aning om och dessutom kränka alla föräldrar som vill sitt barns bästa så att de ska få ett så drägligt liv som möjligt och få ”samma” förutsättningar som ”alla andra” barn tycker jag är fruktansvärt. (Ledsen för lång mening)

    Bara min åsikt!

    Kram

  3. Gillar verkligen din blogg Tina och känner mer och mer att vi som har eller har barn med NPF diagnoser MÅSTE upplysa vår omvärld om hur det verkligen är istället för deras skeva uppfattning om saker de varken har kunskap eller erfarenhet om/av.

    Det är inte okej att bli kränkt och tyvärr är det oftast pga av okunskap som personer säger saker som kränker oss på ett eller annat sätt.

    Tack för att du orkar gå i bräschen för dessa frågor! Jag följer gladeligen med på tåget!

    Kram och trevlig helg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s