Lågaffektivt bemötande for the win! #lågaffektivtbemötande

Mathilda börjar göra arga ljud och kasta saker i sitt rum när pappan säger åt henne att sätta på sig pyjamas. Pappan fattar omedelbart galoppen och försöker att prata lugnt med henne: ”Lilla gumman, om du dänger där kan jag inte laga det, det är en specialfärg, jag har ingen sån hemma. Jag ska läsa bok för er ju. Sätt på dig pyjamasen och kom, så läser jag.”

Han får bara grymtanden och dänganden till svar. Då växlar han snabbt om till plan 2: ”Vet du vad _jag_ hittade i källaren?” och påbörjar en fascinerande historia om en liten, liten groda som avslutas med att han försiktigt sätter ner den i gräset. Mathilda lyssnar andlöst. När berättelsen är klar har hon helt glömt bort att hon var arg.

”Jamen va bra”, säger pappan som avslut, som om de redan var överens, ”då gör du och mamma en sån där kaka som ni bestämde förut och så läser vi sen. Ta och sätt på dig pyjamas först!”

Mathilda lommar genast iväg.

Där. Satt. Den.

Annonser

6 responses to “Lågaffektivt bemötande for the win! #lågaffektivtbemötande

  1. Ja jösses. En får inte vara dum. 🙂

  2. Hihi! 🙂
    När jag jobbade på förskola så brukade jag fiffla på detta viset. Jag har noll utbildning och var timvikarie – visste inte att det hette något, vad coolt, och nu blev jag lite stolt jöö 🙂

  3. Bra jobbat! Sån lycka att få till det!

  4. ”Lågaffektivt bemötande” är ju egentligen bara ett ord på att den vuxna personen inte ska hålla på och jobba upp sig, så som i ditt inlägg om Hanna häromdagen. Det handlar ju verkligen bara om att tänka ”jaha, nu blev jag arg, då får jag tänka på nåt annat så att jag håller mig lugn”, _precis som man säger till barn som får utbrott_! Det är knappast mer okej att få vansinnesutbrott när man är arg på ett barn än det är när man är arg på en annan vuxen…

    Innan jag lärde mig termen brukade jag tänka på det som att den vuxna personen inte får lägga in mer energi i situationen. Målet är istället att plocka ut energi, eller att låta reaktionen falna. Istället för en spiral som blir större och större och hetsigare och hetsigare ska man få ner energin genom att vara lugn och låta reaktionen gradvis sjunka ner.

    Att försöka övermanna reaktionen med ÄNNU mer energi är som att släcka eld med bensin – det brinner satan, och sen finns det inget mer som kan brinna, så då är det ju tekniskt sett ”mission accomplished” (elden är ju de facto släckt), men man står kvar i en öken av aska och ruiner. Elden slocknade men skogen brann upp.

    Mycket jobbigare att springa runt i en skogsbrand med hinkar och bensin och sen behöva plantera en helt ny skog (relation) än att bara hålla sig utanför och låta bli att mata elden (humöret, inte barnet själv) så den slocknar av syrebrist. Sen kan man enkelt och lugnt komma in och eftersläcka. T ex med en historia om en groda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s