Vem är det mest synd om nu?

Hannah börjar gråta. Hon är trött, hon är ledsen och nu slog hon sig också.

Mathilda skriker, högt ”Sluta låta! Kan du lägga av!”

Jag vänder mig till Mathilda och säger lugnt: ”Hannah har slagit sig. Hon har ont. Det är inte mest synd om dig nu, det är mest synd om Hannah. Om ljudet av hennes gråt stör dig kan du 1) sätta på dig hörselskydd, 2) använda hörselproppar eller 3) gå till ett annat rum. Du kan inte välja att Hannah ska sluta ha ont eller sluta gråta. Att ljudet är jobbigt är ditt problem. Lös det.”

Denna lilla vardagliga händelse från i förrgår tänker jag på nu, när Europa stormar över flyktingkrisen. Vem är det mest synd om nu? Den som förlorat sin familj till Medelhavet och sitt hemland och alla sina ägodelar till kriget, eller den som störs av det?

Att ett ganska litet barn med autism har svårt att reda ut den frågan i ett skarpt läge, det har jag all förståelse för. Att vuxna människor har det, det förvånar mig oerhört. Som tiggardebatten fast i kubik.

Titta bort då, om det är så jobbigt. Sätt på hörselskydd. Eller gå in i ett annat rum. Men behåll perspektivet. Vem är det mest synd om nu?

Annonser

4 responses to “Vem är det mest synd om nu?

  1. Så bra skrivet! Önskar att jag oxå kunde formulera mig som dig! Klockrent! 👍🏻

  2. Så insiktsfullt! Som vanligt! Du är fantastisk på att formulera dig!

  3. Du och Hans Rosling skulle kunna bli tidernas radarpar!

    • Oj, vilken komplimang! Jag är stum! Hans Rosling är en av mina ytterst få ”typ idoler” (jag har liksom aldrig fattat idolisering, för mig är det folk som folk).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s