Så låter inte omtanke. Så låter ansvarslöshet.

Jag är lite upprörd. Över det som sker nu i dagarna. Över alla föräldrar som fått höra ”nej, vi har inte förberett nåt särskilt för xxx i skolan. Faktiskt kanske hen borde vara hemma första dagen. Det blir ju så rörigt, ni vet.”

Det kan ju låta sympatiskt. Snällt. Som en bra idé. Men när man tänker på att det egentligen betyder ungefär följande, då blir man inte så glad:

”Vi tänkte strunta i att utbilda just ditt barn, för hen kan ju vara hemma med dig. Och om du vabbar ännu mer, blir ännu mer obekväm för din arbetsplats, blir uppsagd, utbränd eller får en depression, då kan ni två ju vara hemma på heltid och bonda, och ditt barn slipper få en utbildning och framtid! Och så kan er familj leva på luft och kärlek, för nån A-kassa, sjukskrivning eller nytt jobb kan du nog se dig i månen efter. Pension när du blir gammal…? Bah, humbug!”

Tanken kan vara god. Det ligger säkert omtanke om barnet i botten. Men den är missriktad och feltänkt. Riktig omtanke är att ge det stöd som krävs för att barnet ska kunna klara av att vara i skolan. För skolplikten är kommunens skyldighet. Ett fint litet ord som alltmer sällan betyder något alls när det sägs om barn med NPF.

  • Jag undrar hur många föräldrar som är hemma med sina barn nu när skolan börjar, för att skolan inte har förberett sig att ta emot dem?
  • Jag undrar hur många barn som är i skolan men på väg mot utbrändhet och hemmasittande, för att de nätt och jämnt klarar av att vara där, men som de facto är i skolan och därför inte ”har något behov av mer stöd”, enligt skolan alltså?
  • Jag undrar också vad detta kostar Sverige, idag och i framtiden? Hur många VAB-dagar handlar det om? Hur många obetalda dagar? Hur ser sjukskrivningsfrekvensen ut bland föräldrarna? Har vi som samhälle råd med detta?

Vad det kostar familjerna undrar jag inte. Det får jag höra om med plågsam tydlighet, varje dag. Det berättar brukarorganisationernas representanter om. Det finns enkätstudier som vittnar om långvarig skolfrånvaro som är mer regel än undantag, och rapporter med namn som ”Allt är en kamp”,  och ”Till slut tar man slut”.

För så här låter inte omtanke, så här låter okunnighet och ansvarslöshet:

”Varsågod, här har du din unge. Hen är för besvärlig för oss, så vi skiter i att följa lagen. Och vi bryr oss inte om ifall hen, du och er familj går sönder på kuppen.”

Tack. Eller nåt.

Annonser

16 responses to “Så låter inte omtanke. Så låter ansvarslöshet.

  1. Visst är det fint hur samhället fungerar? Jag har nu varit sjukskriven pga dessa fina skyldigheter i över 5 år!!

  2. Bra påminnelse för alla oss lärare och inte minst rektorer som börjar planera för att ta emot alla(!) elever som kommer till skolan efte sommaren!

  3. Det finns ingen verksamhet i världen som har så mycket tid för planering som skolan. Ändå är man oförberedd varje höst. Det är helt sjukt. Det är dags att sluta med 10-veckorsledigheten och ägna tid åt den viktiga planeringen.Ta bort förtroendetid och lovledigt och börja fungera som alla andra arbetsplatser.

    • ”…förtroendetiden ska användas för till exempel för- och efterarbete, viss kompetensutveckling och spontana elev- och föräldrakontakter.” Hur tusan ska lärarna hinna med all extra föräldrakontakt som krävs om förtroendetiden skulle tas bort. Och hur många lärare har tio veckors ledighet? Det är inarbetad tid samt vanlig semester för de flesta. Men så jobbar inte lärarna några 40h/v heller. Kanske att man borde slå lite högre upp för lärarna, upplever i alla fall jag, gör så gott de kan och får en jäkla massa skit för det.

      • Säger som Katharina, det går inte att ta bort förtroendetiden. Jag tycker nog inte att det är lärarna man ska slå på. Det handlar om systemfel, om tidsbrist, budgetar och bristande utbildning. Inte enbart om ”dålig planering” på golvet, även om det säkert förekommer det också.

      • Plus då att lärarna på många skolor nu dessutom även ska vikariera för varandra. Utmärkt sätt att bryta ner de som är friska så att de också blir sjuka samtidigt som eleverna blir lidande.

  4. Helene Stattin karlsson

    Sjukskriven för detta. Och mil dotter blir 19 är i är…

  5. Instämmer helt med ”eller nåt”

  6. Reblogga detta på Gungfly och kommenterade:
    Jag önskar att det inte kunde varit jag som skrivit det, men likväl behöver det skrivas. Det behöver skrivas högt så alla förstår. Det är en kamp, och jag är inte ensam om dem. Men vi alla tar slut..

  7. Sorgligt att det är så.
    Det är skolplikt. Då måste ju skolan se till att eleven (med sina föräldrars stöd) kan uppfylla sin skolplikt.
    Skolorna har mycket att utveckla!
    Mycket bra skrivet!!!

  8. Själv står jag i begrepp att kedja fast mig vid riksdagshuset – NAKEN – för att få de som har makt, att lyssna till min familjs situation, så att det gör något! Önskar att ditt blogginlägg når fram till makthavarna, så att jag slipper. Det var ju det där med barnvakt till tre autistiska barn…

    Du är min hjälte Tina som alltid får till orden så bra på hur det är och hur det känns. TACK ❤

  9. Pingback: Skolklimat | Pearltrees

  10. Den enda skollag som de förstår sig på är den högsta åldersgränsen (som skriven i sten) som en ungdom får ha för att fortfarande få gå i skolan/Gymnasium. När den överskrids så är NPF-eleven inte deras ansvar längre och kan med glädje sparkas ut. Kommunen borde vara skyldig ersättningstid för eleven för den förlorade tiden och undervisning de enligt lag är skyldiga att ge!

  11. Pingback: Det gråts… | Mamma WiFi

  12. Pingback: Det är klart att man behöver hjälp | M som i underbar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s