Pauserna

Trots att jag sovit med migrän hela eftermiddagen snurrar årsplaneringen i mitt huvud när jag lägger mig igen efter att ha petat i mig några mackor. Datum. Platser. Uppdrag.

Kanske, tänker jag, kunde vi lägga en till föreläsning i oktober. Fast oktober är ju den enda lugna månaden. Den enda pausen. Men september är lite fullt. Det blir svårt att…

Jag avbryter mig när jag märker vad jag håller på med. Det är inte stressen eller kämpandet som knäcker föräldrar, det är bristen på pauser. Den där Oktoberveckan får förbli obokad. Och varför i all världen slösar jag bort en helt tyst kväll med att planera jobb? Visserligen ett jobb jag älskar och har saknat svårt under det dryga år jag varit sjukskriven, men ändå.

På rutin tar jag ett djupt andetag och känner efter. En intränad reflex, för att stanna i verkligheten. Jag känner mina andetag i magen, och kuddens mjuka tyg mot min kind. Huden över hela min kropp som skiljer mig från omgivningen.

Just nu och just här mår jag fint. Ja, förutom huvudvärken som ligger och pyr bakom  migränmedicinen. Det finns massor av saker att stressas av, och massor av roligt att planera, men det kan jag göra imorgon. Nu är det dags för vila.

Jag lyssnar till tystnaden. Några rader jag en gång skrev kommer för mig, och precis som så ofta på sistone är det lättare att greppa efter ett citat än att själv foga samman orden, en av många irriterande följder av hjärnskakningen.

Men orden som poppar fram passar sällsamt bra ikväll, och jag upprepar dem tyst för mig själv:

”Det är i tystnaden som tanken får tid att gro.”

Jobbet kan jag planera i morgon. Just nu odlar jag tankar. Och pausar.

Annonser

3 responses to “Pauserna

  1. Detta. Behöver jag också öva på! Att tillåta tänkandet att ta plats – en annan dag – för att ge utrymme åt tystnaden.

    (Och btw. Tack för en givande föreläsning i tisdags!)

    Kram!

  2. Haha! Inser precis att jag redan har tackat för föreläsningen, men okej. Tack ändå. Igen. Jag antar att det finns utrymme att säga det fler gånger. 🙂

  3. ❤ Det är inte lätt alltså. Men definitivt nåt man kan öva upp. Och roligt att du gillade föreläsningen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s