Energinivåerna först

Högst upp i min kalender står två ord: ”Energinivåerna först”
Det är mitt sätt att påminna mig själv om att det finns en faktor som har större påverkan än alla andra på hur dagen kommer att avlöpa för familjen: Min ork.

Jag lever i en familj där jag måste vara på topp 24/7. Där hur bra barnen fungerar, hur väl konflikter och våld undviks, hur mycket mat de får i sig och hur bra de sover bestäms av om jag har tillräckligt med energi att räcka till eller inte.

Och tja. Det är orättvist. Det är opraktiskt. Det är tungt. Men jag väljer att godta det som ett faktum, att inse att det är vad det är, och förhålla mig till det.

När familjens projektledare inte kan säga upp sig, då hjälper inga glada tillrop om att låta familjemedlemmarna ”ta mer ansvar” eller ”vara mindre ambitiös”. Den dag jag är mindre ambitiös kastas det saxar och knivar. Eller förtvivlade barn dunkar sina huvuden i väggen. Det är inte ett alternativ.

Därför står det två ord överst i min kalender: ”Energinivåerna först”. För att framför allt annat är jag förälder. Och orättvist nog, men likafullt sant, är jag det i en familj som har större behov av mig än de flesta andra. Och det betyder att framför allt annat måste jag jobba på att alltid fylla på och aldrig dränera de där energinivåerna. De måste komma först, före allt annat.

Jag väljer att se det som att när jag fokuserar på det viktigaste faller de mindre viktiga sakerna också på plats. Även om en del får falla bort.

Och nu när jag varit så filosofisk på kvällskvisten vill jag passa på att bjuda in dig till min föreläsning i Stockholm i slutet av maj, som handlar om hur man överlever livet i en familj med extra allt. Det vore väldigt, väldigt kul om just du ville komma och lyssna på mig och min kloka och erfarna kollega Sara Kvist. Och kanske nicka igenkännande åt något vi säger, skratta en stund, få en liten tår i ögat och kanske, förhoppningsvis suga i dig någon ny tanke.

Välkommen!

P.S. Och bara för att förklara vidden av min tankspriddhet måste jag tillägga att jag inte hade en tanke på att göra reklam för föreläsningen när jag började skriva detta. Utan det råkade jag komma på innan jag tryckte på sänd… … … Ibland älskar jag min hjärna lite extra mycket bara för att den är så knasig.

Annonser

9 responses to “Energinivåerna först

  1. Tack för ett ytterligare fint och tänkvärt inlägg. Inser att du och jag nog jobbar med samma mål, både privat och som föreläsare. Vad skönt att inse. Och att älska det man gör fast det kommer spontant ibland är ju underbart! Jag sprider gärna vidare ditt budskap för det är ju marknadsföring i sig! Stor eloge till dig! Och till sist jag håller med dig…jag har också överst på agendan att få orken att finnas och räcka till. För hos oss är det 6 individer som är beroende av att logistiken fungerar! Jag tackar min stora inspiration till min familj och anhörigsamårdnare på vår ort där jag ventilerar och får inspiration. Men den största inspirationen i vardagen är min familj och mitt nätverk. Tack igen för ett bra och tänkvärt inlägg!

  2. Pingback: Energinivåerna först | Hälsa som friskvård i vardagen, skolan och på arbetet - våga ändra livet och OrkaMed

  3. Jamen EXAKT så är det ju! Jag blir lätt bitter och uppgiven över det, men jobbar på att försöka gilla läget lite bättre. Det är som det är liksom.
    Tack för ord och kram!

  4. Jennyinthewoods

    Ååååå…. Det hade jag velat se och höra! Men jag jobbar. Just det här att själv ha någon form av autismspektrum och även vara förälder till barn med liknande variant, intresserar mig mycket eftersom vi har det så. Skulle gärna höra mer om hur du fyller på dina krafter och vad som inspirerar dig? Sen undrar jag väldigt mycket hur autismspektrumföräldrar gör-går det att ha ett arbetsliv??

    Mvh /Jenny

  5. Den föreläsningen hade jag gärna varit på, hoppas ni tar er uppåt nån gång. Med en 2åring och autistisk 4åring blir det svårt komma lös när man bor högt upp i norr. Håller tummarna att hitta nå liknande här.
    Måste bara säga hur mycke jag uppskattar din blogg. Rekomenderar de flesta i min omgivning att läsa den för de ger dem mer förståelse över hur mitt liv ser ut. Framförallt ber jag barnens förskolepedagoger läsa eftersom jag ibland anser att de har lite ”kantig” syn på hur barn ”ska vara” och ”ska bete” sig. 👍👍👍❤👏 till dig och din underbara familj!

    • ❤ ❤ ❤ Vad glad jag blir! Tack! Vi hoppas kunna komma uppåt också, men ännu är inget bestämt. Det är ju som du säger inte helt lätt att resa iväg.

  6. Haha, reklam eller inte…. Vilket underbart inlägg! Jag är ju precis sån… skriver och skriver och plötsligt kommer jag på vad jag har skrivit! Och jag känner så igen mig i din berättelse om familjens projektledare som måste fungera annars flyger saxar och knivar! Precis så!
    Kram på dej!

  7. Pingback: När varningslamporna blinkar | Patientperspektiv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s