Varför använder jag orden autist och autister?

Jag fick en fråga om varför jag använder orden autist och autister. Frågeställaren kände bara igen orden från fördomsfulla sammanhang.

Tja, det enkla svaret är att jag enbart hör orden användas av personer som själva har autism, i empowermentkretsar (dvs grupper, föreningar, sammanhang som handlar om att personer med autism arbetar och talar för sig själva), och därför har orden fått en positiv laddning för mig.

När jag kom in i NPF-världen fick jag ganska raskt ett par avhyvlingar för att jag sade att Mathilda var autistisk.

”Så får du inte säga! Man är inte autistisk”, fick jag veta. ”Autism är nåt man har, inte nåt man är!”

Jag kan förstå synpunkten. Men hur människor väljer att definiera sig själva varierar, och många vuxna personer med autism som jag känner kallar sig själva autist, autie, aspie och andra ord på samma tema. Och människor med autism måste ju själva ha förkörsrätt i att bestämma vad de vill kalla sig, framför någon annan.

I vår familj använder vi båda sätten att uttrycka oss. För oss är autistisk nåt man i första hand är, men även något man kan säga att man har, precis som man både kan vara grönögd och ha gröna ögon. Här hemma är man också autist, aspig, Aspie, NPFig, ADHDis, ADHDig, Suuuuper-Hå!  osv osv. Kärt barn har många namn. ❤

Det ord som jag själv använder mest i tal är Aspie (innan jag får skäll för anglofiering vill jag raskt påpeka att engelska faktiskt är mitt andraspråk 😉 och det språk som jag har snabbast ordhämtning i. Ju tröttare jag är, desto oftare poppar det engelska ordet upp först…).

Ordet Aspie är dock problematiskt rent definitionsmässigt i skrift. När jag pratar med någon kan jag alltid förklara mig direkt om personen tycker ordvalet Aspie är knasigt, men om jag skriver Aspie, då brukar en del personer som har diagnosen autism känna sig exkluderade. För de har inte diagnosen Aspergers syndrom.

På engelska pratar man om Aspies och Auties. Jag hade förstås kunna skriva så. Men ett ord är mycket mer praktiskt än två. Dessutom kommer den nya samlingsdiagnosen på svenska att heta ”autism”, kort och gott. Och där nånstans har jag mer och mer börjat använda ordet autist, i synnerhet när jag liksom funderar utifrån etiska frågeställningar, tillhörighet och normalitetsbegreppet.

Så svaret är ungefär så här: Jag tycker det är positivt laddade, praktiska och tydliga ord.

Hoppas det besvarade frågan på ett tillfredsställande sätt.

 

Annonser

One response to “Varför använder jag orden autist och autister?

  1. Pingback: M som i underbar | Pearltrees

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s