Det är jättelätt att säga att alla är lika mycket värda.

Rocka sockorna idag. Ett fint initiativ, en viktig fråga, frågan om hur olika vi får vara egentligen.

Själv har jag haft en rätt så kass dag. Det är ingen som ler i samförstånd mot mig för att jag har ett ”besvärligt” barn. Inte som när jag har udda sockor på mig. Inte alls på samma sätt.

Jag kan inte låta bli att tänka att det är jättelätt att vara solidarisk när det innebär att klä sig i olika strumpor. Det är inte lika lätt när elvaåringen framför dig i kassakön ramlar ihop i ett hysteriskt utbrott för att den trötta mamman i ett ögonblick av tillfällig sinnesförvirring säger nej till godis, eller att låta bli att fälla syrliga kommentarer om uppfostran och konsekvenser när hon i nästa ögonblick inser sitt misstag och lägger en påse Ahlgrens bilar på kassabandet.

Det är inte heller särskilt lätt att säga att alla ska få vara med när samma barn pratar högljutt under lektionen i skolan, eller blir sur och slår till barnet som vann kulspelet, under ett obevakat ögonblick i hallen. I synnerhet inte när det slagna barnet är ditt. Då brukar det nämligen låta på ett helt annat sätt.

Det tänker jag på. Medan jag sätter på mig udda sockor. För jag vägrar att tro att det lilla inte spelar roll.

Annonser

13 responses to “Det är jättelätt att säga att alla är lika mycket värda.

  1. Man önskar ju verkligen att folk kunde förstå att olika ÄR O L I K A ❤

  2. Väl skrivet. Även de små detaljerna är viktiga, liksom viljan att lära och försöka förstå. För det är heller inte alltid enkelt att inse vad det handlar om för den som inte lever nära det varje dag. Därför är det viktigt med människor som du – som delar med dig av sin vardag. Både glädje och frustration. Tack!

    Om förståelse börjar med strumpor vet jag inte – men det ger i alla fall upphov till samtal.

  3. Reblogga detta på Vägledande samtal och kommenterade:
    Jättebra tankar från ”M som i underbar”

    Om man kunde se samma stöd i vardagen, som jag har sett idag på sociala media, där alla delar bilder med olika sockar på fötterna, då, bara då hade vi uppnått något. Men tyvärr slutar ofta stödet just efter att de där sockorna åkt ned i tvättpåsen, hur väl man än menade från början.

  4. Hej.
    Just så tänkte jag hela dagen. Alla vuxna som jag mötte som rockade sockorna och stolt visade upp dom för alla som ville se och kände samförstånd. Klart jag gillar olika. Klart jag önskar att alla fick mötas av förstående blickar och vänliga ord. Men vår verklighet ser inte ut så. Långt ifrån. Tourettes är en diagnos som stör. Dom flesta vill inte bli störda. Dom vill välja en dag då dom tycker att alla ska få vara olika. Olika men lika dom på något sätt ändå. Känsla av ledsenhet……

  5. Din avslutningsmening är helt underbar, skriver under på den till 100%

    ”För jag vägrar att tro att det lilla inte spelar roll.”

  6. Tack!!! Jag delar vidare på https://www.facebook.com/petrakrantzlindgren.se för det du skriver är så viktigt!

  7. Tack Tina, gick o tänkte i samma banor. Jättebra initiativ att uppmärksamma ”olika”, men hur kan vi göra så det lever vidare och översätts till vardagen för våra barn och elever. Som vi försöker sprida kunskap och förståelse kring…

  8. HEJ! Jag förstår hur du känner och vet hur andra vuxna kan reagera i butiker och på stan. Jag har jobbat inom förskolan med många av dessa ”besvärliga” och underbara barnen. Jag lovar att jag snäst av många som suckat m.m. kram❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s