Mathilda kom ut ur sitt rum iklädd pyjamas. En stund efter att jag ropat ”om en kvart är det kvällsrutin”, men innan kvarten gått.
”Jag tänkte anstränga mig jättemycket att göra kvällsrutinen snabbt ikväll”, sade hon. ”För oftast sitter jag kvar länge och läser. Och då blir det inte bra. Jag blir trött. Så jag tänkte att jag skulle prova att göra det snabbt i stället.”
Eh… va? Vem har kidnappat mitt barn och ersatt henne med en alien?
Nu sitter hon i godan ro vid matbordet och äter. Och jag vågar inte ropa in de andra, för det tror jag inte hon fixar.
Men ändå! Bara att hon tänkte tanken ”Det här brukar inte bli så bra, jag undrar vad som händer om jag gör på ett annat sätt?”
Jag är lite gråtig nu. Av storheten.
M som i underbar 
Wow, vilken upplevelse!! Helt underbart!! Nu blir jag tårögd!
Ha en riktig mysig helg! 🙂
Tack! Och detsamma! ❤
Vilken insikt!
Så underbart, så glad jag är för er skull ❤