När man skyller på nån annan kan man åtminstone ha den goda smaken att skylla på någon som kan ändra på sig

Sverige upprörs idag av nyheten om en gravt autistisk man som hållits isolerad inom rättspsykiatrin i över ett år.

Den grava kunskapsbristen tycks mig i det här fallet som ett större problem än mannens grava autism. Bland annat säger överläkaren för enheten så här:

– Orsaken till en lång avskiljning generellt är naturligtvis patientens beteende.

Varför är nu detta så upprörande? Jo, det är sedan länge väl känt och beforskat att det alltid uppstår svåra problembeteenden hos personer med autism när omgivningen misslyckas med sitt bemötande. Orsaken till upprördheten inom autismvärlden idag kan enklast förklaras med en teckning:

autismspecifiktbemotande

De runda cirklarna representerar saker vi inte kan ändra på. De fyrkantiga representerar saker vi kan ändra på. Notera särskilt att det bara finns en pil som leder till ett fungerande beteende.

I ljuset av detta, vem har ansvar för att en autistisk man hålls i isolering? Ja, inte är det mannen själv i alla fall, det är ju honom vi frikänt från ansvar över sina handlingar och därför satt i rättspsykiatrisk vård. Det är vad själva begreppet rättspsykiatri betyder. Och att en person med grav autism är beroende av ett särskilt bemötande för att fungera, det ingår i funktionshinderbegreppet; om vanliga metoder hade fungerat hade mannen inte haft några behov utöver de människor vanligtvis har, och definitivt inget behov av någon form av diagnos.

Men i citatet från rättspykiatrin lite längre upp förklarar en överläkare alltså utan omsvep att orsaken att mannen är inlåst antagligen är att personalen bemöter honom så fel att han utvecklar stora problembeteenden. Hör han ens vad han själv säger? Eller är kunskapsbristen så omfattande att inte ens detta basala, att den autistiska personens beteende är helt avhängigt personalens bemötande, är känt i hans verksamhet?

Kontentan blir att om du som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning sätts i förvar, och det förvaret gör att du inte klarar av att bete dig bra, då är det för alltid. Om ingen agerar kommer den här mannen att sitta isolerad tills han dör, som han så gripande har ropat på nätterna enligt gode mannen. För han kan aldrig bli ”frisk” från sin funktionsnedsättning. Han kommer alltid att ha autismspektrumtillstånd, och aldrig klara av att bete sig under dåliga förutsättningar, bara under utmärkta. Och det är inte ok. Det är inte rättssäkert, det är inte rättvist, det är inte det som menas med vård.

Psykologen Bo Hejlskov Elvén har mångårig erfarenhet och är författare till den nordiska ”bibeln” i ämnet, boken Problemskapande beteenden vid utvecklingsmässiga funktionsnedsättningar. Så här säger han:

När vi inte har en bra metod vill vi ofta försöka bli av med ansvaret. Vi börjar prata om att personen vi arbetar med är envis, att problemet ligger i hens hem etc. Att lägga ansvaret på en annan innebär tyvärr att vi förlorar möjligheten att lyckas i vårt arbete. Detta händer i skolan, på gruppboenden, i dagliga verksamheter, i psykiatrin, i äldreomsorgen och överallt annars där vi tar han om andra människor. (Bilverkstan)

Det innebär att om man vill ha möjlighet att lyckas i arbete med människor med problemskapande beteende måste man bestämma sig för att om något går fel, är det nog ens eget fel. Det är aldrig brukarens fel, liksom det inte fungerar att tycka att det är någon annans fel.  (Filosofi)

Är det så vi vill ha det? Att vi skyller på personen som har svårt att fungera, för att då slipper vi ändra på oss? Är själva poängen med rättspykiatrisk vård, att vi ska gör människor sämre genom avsaknad av kunskap om hur de ska vårdas för att bli bättre?

Näe, hörrni, Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. När man skyller på nån annan kan man åtminstone ha den goda smaken att skylla på någon som kan ändra på situationen. Nån som kan ändra på sig själv. Nån som inte har – ja, du gissade rätt – grav autism.

Som Eva Mandre säger:

”Jag kan inte förstå att det finns någon vård eller behandling i det hela. Det är ju ett iakttagande av ett djur i bur som jag kan se det.”

Annonser

4 responses to “När man skyller på nån annan kan man åtminstone ha den goda smaken att skylla på någon som kan ändra på sig

  1. Denna okunskap och ovilja att lära sig! Växjö höll också den gravt autistiska Elisabeth isolerad i många år (var sitter hon nu?). Detta är grav vanvård, anser jag.

    • Ja, det är definitivt inte acceptabelt eller professionellt.

      Ang Elisabeth har jag fått uppfattningen att hon inte är intagen någonstans, utan har personliga assistenter i sitt boende. Jag kan ha missuppfattat. Men jag hoppas att det stämmer.

  2. Kunskapen om detta är ju fortfarande så dålig (även om det finns några ljusglimtar) så på något sätt är det inte konstigt att den även är det inom rättspsykiatrin. Men dock tragiskt, det förstör människors liv.

  3. Vilken kunskapsbrist och grymma konsekvenser.
    Din bild är superpedagogisk och säger allt som behöver sägas. Att det ska vara så svårt att se orsakssambanden?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s