Apropå att tycka att alla andra ska ändra sig

Mathilda ligger i sin säng och väser ”schhhhhh!” så fort nån låter. Conny ligger i sin säng och muttrar:

”Kan inte nån få tyst på Mathilda?!”

Båda är helt oförstående när jag säger att de faktiskt skulle kunna göra nåt åt problemet, till exempel stänga dörren, sätta på sig hörselskydd eller varför inte prata med personen som stör. Ingen av dem tycker att de verkar ha en ovanligt ljudkänslig morgon, bara att vi andra är ovanligt störande. Det finns en underbar ironi i det.

En annan, extra underbar dimension är förstås att jag tycker att det är de som ska ändra sig.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s