Migrän

Mathilda har börjat få migränhuvudvärk. Halvsidig, pulserande, förenad med ljus- och ljudkänslighet, illamående och yrsel. Ibland hulkar hon.

Migrän är min familjs plågoris. Vi har det alla, i större eller mindre utsträckning. Att Mathilda skulle börja få enstaka huvudvärksattacker var bara väntat, för det är fortfarande på den nivån, enstaka attacker, kanske en eller två gånger i månaden.

Jag har försökt få i henne smärtstillande, men ni vet hur det är. Mathilda hatar tabletter. Hon kan inte med saker som ser annorlunda ut. Vattenlösliga tabletter smakar illa, flytande är vedervärdigt, hela tabletter omöjliga att svälja…

Jag har lirkat, jag har ritpratat, jag har trugat, jag har gjort teckningar av vad som händer i hjärnan. Ingen respons. Mathilda hatar medicinen, hon har hellre ont i huvudet, end of discussion. Migränen gör henne ännu svårare att nå fram till än vanligt.

När vi träffade dr J, Mathildas habiliteringsläkare, frågade jag henne om huvudvärken. Ganska allmänt hållet, det är inget jätteproblem just nu även om det förstås skulle kunna bli. Men när man redan har så många svårigheter behöver man inte fokusera på eventualiteter, det var mer i förbigående, vad hon trodde om huvudvärken.

Dr J, som arbetar både på habiliteringen och på barnkliniken vände sig till Mathilda. ”Så fort du känner att nu kommer huvudvärken, då ska du ta din medicin. Om du tar den på en gång hjälper den mycket bättre än om du väntar.”

Några dagar senare slog huvudvärken till igen. Mathilda bad genast om medicin upplöst i vatten, svalde den (trots äckelfaktorn) och åt snabbt en bit mörk choklad för att dölja den vidriga smaken. Vad har dr J för hemligt övertalningstrick som inte jag har? Uppenbarligen är det något… 😉

Idag sade Mathilda till mig: ”Mamma, jag har märkt att jag aldrig får migrän när jag har medikinet i kroppen. Bara om jag inte tagit den eller om den gått ur. På kvällen går ju medikinet ur.”

Hon har rätt; i USA finns studier där man använder låga doser metylfenidat mot migrän. Jag har ännu inte lyckats övertyga min neurolog om att skriva ut det, och psykiatrin tycker inte riktigt att min svåra huvudvärk är deras bord. Jaja. Mathilda tar sin alvedon nu i alla fall, och hon vet att med medikinet i kroppen får hon migrän mer sällan. Jag älskar när hon upptäcker själv hur hon fungerar. Det gör allt så mycket enklare. I brist på en bärbar liten dr J att ha med sig i bakfickan. 😉

 

Annonser

6 responses to “Migrän

  1. Ett framsteg som glädjer.

    Mina tjejer har också svårt att svälja men eftersom de tagit ritalin har det lösts genom att kapseln öppnats. När minstingen fick byta till strattera blev det problem men med medicoat har hon lärt sig. Gissa om hon var glad och stolt. Hon kan svälja men inte storasyster.

  2. GRAV igenkänning på att ta medicin om det kommer ifrån läkare… Här är det nästan komiskt samtidigt som frustrerande.

  3. Hej, Vår autistiska dotter har också haft migrän/huvudvärk till och från sedan tonåren började. Hon är nu 18 år. Vi har däremot börjat att ge henne vätskeersättnings tabletter (som man löser upp i vatten, finns många smaker, Resorb) när hon har huvudvärk, och detta har hjälpt henne väldigt mycket. Hon tar mycket sällan Alvedon nu för tiden. Hon har ständigt en vattenflaska bredvid sig, som hon/vi fyller på många gånger under dagen.

  4. Så klok hon är, din fina Mathilda. Så uppmärksam på sig själv och vad som sker!

  5. Underbart… På något vis var det som om Dr J utförde ett trolleri…

    Migrän är verkligen hemskt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s